Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. En storm i det inre. — Vårt husliga lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 vårt husliga lif.
gamla snön, hvilken, som bekant, vid smältning ger långt
mer vatten än nysnö. När han slutat detta arbete, bar han
kokaren till tältet, och var detta då uppslaget, kröp han in och
satte sig med benen i kors, för att icke mer resa sig förr
än kvällsmaten var färdig. Det var först sedan jag hvar
afton många dagar å rad satt honom till detta arbete, som
Ravna kunde förmå sig att utan särskild uppmaning göra
ens så mycket. Men därmed tyckte han nog också att hans
mission i denna världen var fullgjord.
Aftonstunderna i tältet, när alla slagit sig ned på sina
säckar, efter att väl ha borstat snön af sina kläder, för att
ej draga den in med sig, voro den tiden glanspunkterna
i vår tillvaro. Dagen måtte ha varit aldrig så tung, kölden
vara aldrig så stark och vi själfva aldrig så medtagna, så
var dock, när vi sutto där rundt omkring kokaren och stirrade
ned mot de svaga ljusstrimmor, som från spritlågan kastades
ut genom hålen i lamprummet, väntande på vår kvällsvard,
»–alting glemt og alt det onde over,
saa var vor vraa et marmorslot — —»
Och när så soppan, lapskausen, eller hvad det nu kunde
vara, var kokt och rationerna utvägts och den lilla ljusstump
vi hade för att se äta blifvit tänd, ja, då steg vår lycka till
höjdpunkten.
Hade vi så slutat vår aftonmåltid, träffades små
förberedelser för den följande morgonen: kokkärlen fyldes med
snö, färdiga att sättas öfver elden, chokladen sönderbröts i
bitar, så att den var färdig att kokas o. s. v. Och när
detta var gjordt, kröpo vi ned i säckarna, drogo igen om oss
så mycket vi kunde och somnade så ljufligen in.
Maten utgjorde naturligtvis medelpunkten i vår tillvaro.
Skulle vi tänka eller önska oss en riktigt hög grad af lycka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
