- Project Runeberg -  På skidor genom Grönland /
507

(1890) [MARC] [MARC] Author: Fridtjof Nansen Translator: Otto Wilhelm Ålund With: Andreas Bloch, Thorolf Holmboe, Eivind Nielsen, Erik Werenskiold - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Ned mot Ameralikfjorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

båtens inredning. ’ 507

den lilla tjärnen strax bredvid oss och funno, att han godt
bar oss bägge, och voro ofantligt belåtna med honom.

Han var 2,56 m. (vid pass 8 fot) lång, 1,42 m. (4 fot,
6 tum) bred och 61 cm. djup.

Årorna hade vi emellertid ännu ej färdiga. Jag hade
visserligen funnit några tudelta videgrenar, som vi ämnade
begagna till årblad, i det vi spände segelduk mellan deras kvistar,
och till årskaft tänkte vi använda bambustänger; men jag
hade ännu ej fått dem färdiga. Liksom de föregående
dagarna, hade jag en dunkande hufvudvärk, och det gick trögt
med allt mitt arbete.

Morgonen därpå (den 28 september) skulle äfven Balto
lämna oss. Innan han gick, åto vi en liten frukost, som han
skildrar på följande sätt:

»Nansen hade gjort i ordning åt sig en matsäck, som
han beräknade skulle räcka tills de kommo till Godthaab;
men likväl måste vi äta litet däraf; ty de beräknade, a;t de
ute på sjön skulle få skjuta några fåglar, så att de en och
annan gång kunde få sig varm mat. Då vi slutat äta, frågade
jag: »Har du ätit nog, Sverdrup?» Då svarade han: »Visst
icke; jag är lika hungrig nu som när jag började äta.»

o

Nansen sade då: v Ah strunt, bry dig inte om det, Sverdrup!
När vi komma till Godthaab, skall nog våtnmen din bli full.»

Så lämnade oss då Balto, och den raske gossen
skyndade med en afundsvärd lätthet upp genom dalen för att
ännu samma afton hinna upp de andra, alldeles vid foten af
inlandsisen.

Vid middagstiden voro äfven våra fyra åror färdiga och
båten alldeles klar att sättas i sjön. Hvad vi hade svårast
att åstadkomma var tofterna. Vi hade nämligen därtill
ingenting annat att tillgå än det smala, runda teodolit-stativet af
ask till den ena och två tunna bambukäppar till den andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 17:37:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgronland/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free