Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Sjöresan i segelduksbåten. — Ankomst till Godthaab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motvind.
515
dylikt norrsken har jag aldrig sett hvarken förr eller sedan.
Och där nere under oss låg fjorden mörk och lugn.
Följande dag (den 30 september) hade vi ej samma goda
tur som den föregående. Fram på förmiddagen fingo vi
nämligen motvind, och den blåste till slut så hårdt, att vi, i stället
för att komma framåt, drefvo tillbaka och vårt lilla nötskal
vippade upp och ned på vågorna, så att det ofta såg ut som
det skulle vippa oss ned till sjöbottnen. Han var dock en
god sjöbåt: ingen vattendroppe kom in till oss, med
undantag af den rikedom däraf, som läckte in genom segelduken i
bottnen. Men tung att ro mot vinden var han. Vi måste
därför lägga i land, taga oss en lur och afvakta, om det ej
fram mot aftonen skulle lugna på. Så skedde verkligen också,
och vi gingo i båten igen. Det dröjde nu ej länge, innan
vi kommo till Nua, den udde, där It.ivdlekfjorden norr ut
tränger in i ett landskap af mindre vild och söndersliten natur
än den som omgaf oss, en riktigt präktig renmark med låga
ljung- och mossbevuxna åsar.
I den vackra, stilla aftonen satte vi öfver fjorden, den
längsta sjöresa i båten vi ännu försökt. Men den gick
märkvärdigt fort, och vi uppnådde i mörkret udden på södra sidan.
Här kröpo vi upp för att få litet kvällsvard. Vi funno
emellertid hvarken bränsle eller vatten och måste därför förtära
maten kall utan något att dricka, hvilket ju för öfrigt ej var
någonting nytt. Vi ämnade fortsätta ett stycke frampå
natten; men hotande ovädersmoln drogo upp i väster öfver
det vilda fjällandskapet med den hvassa bergtoppen på
fjordens norra sida. Det blef så mörkt, att det skulle bli svårt
att se komma fram. Vi beslöto därför stanna och sofva litet;
möjligen skulle månen komma fram. Som vi skulle bära upp
båten, hade Sverdrup det missödet att falla i sjön, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
