Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg: Expeditionens vetenskapliga resultat - II. Om orsakerna till istider och klimatväxlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640 expeditionens vetenskapliga resultat.
vara, har ej kunnat utrönas. Här är en stor lucka i vårt vetande,
men a priori kan knappast det ena sägas vara omöjligare än
det andra.
Det betänkliga i denna teori är emellertid, utom bristen på
tillräckliga orsaker till axelflyttningen, äfven den omständigheten,
att det måste ha varit många flyttningar. För att kunna
tillfredsställande förklara de varma klimaten på Grönland, Spetsbergen och
No vaja Semlja, måste man förlägga nordpolen nästan alldeles midt
öfver Berings sund eller ännu sydligare. Detta står emellertid i strid
med den tertiära floran i Alaska och på flere andra ställen. Att den
i tertiärtiden skulle ha legat 200 mot Sibiriens kust eller på
omkring 700 n. br. och 1200 ö. 1., därpå anser sig prof. Nathorst
finna ett bevis däruti, att Japans tertiära flora häntyder på ett
mycket kallare klimat, än det på samma tid kan ha varit t. ex. i
Grönland. Hvad som vidare kunde tala därför är, att bl. a.
Spetsbergen och Grinnells land äfven, som vi sett, då haft ett kallare
klimat än den nordgrönländska västkusten. Det enda som, efter
hvad prof. Nathorst fäst min uppmärksamhet på, skulle kunna
tala mot ett sådant polens läge under tertiärtiden är de senaste
fynden på de Nysibiriska öarna, hvilka bragt i dagen tertiära
växtförsteningar, hvilka möjligen kunde häntyda på ett varmare klimat,
än man kan tänka sig så nära polen. Dessa försteningar äro
emellertid så illa bibehållna och det hela ännu så litet undersökt,
att man för närvarande ej kan med visshet yttra något därom.
Litet svårt blir det dock äfven att förklara, att man med ett
sådant läge af polen skulle få fyndorterna för tertiära
växtförsteningar vid Tsjirimyi-kaja vid Lenafloden* på 85° n. br., på
Kamtsjatka på 63—69° n. br., på Sakalin på 67°, på Spetsbergen på
64—65° n. br., o. s. v.
Man finner sålunda, att den tertiära floran måste ha ägt
förmåga att utbreda sig vida längre mot polen, än motsvarande växter
under nuvarande klimatförhållande besitta. Men att växterna under
tidens lopp skulle utvecklat sig så, att de nu mindre än förr tåla
ett arktiskt klimat och de nordliga ljusförhållandena, står i strid
med alla kända biologiska lagar. På grund af dessa måste man
tvärt om antaga, att de allt mer förvärfva förmåga att utbreda sig
öfver jorden. Vi bli således lika fullt nödsakade att antaga en
varmare temperatur för hela jorden och få ingen förklaring på
hvad vi här söka få förklaradt.
Det synes mig emellertid långt ifrån bevisadt, att de tertiära
lagren afsatts alldeles samtidigt allestädes på jorden. Man har
vanligen stödt detta antagande förnämligast på det förhållandet,
att vissa växt- och djurarter ofta förekomma; men hvarför dessa
* Huruvida dessa växtförsteningar äro miocena, är dock tvifvelaktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
