Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg: Expeditionens vetenskapliga resultat - III. Expeditionens vetenskapliga resultat - Istäckets form och mäktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISTÄCKETS FORM OCH MÄKTIGHET. 647
samma cirkelperiferi, skulle dess höjd i midten af landet — som
på detta ställe är c:a 400 kilometer bredt — vara omkring
2,080 m.
Gå vi norr om vår marschlinie, finna vi på det ställe (68°
30’ n. br.), där Nordenskiöld var inne på isen, så långt han själf
trängde fram, en stigning af isslätten, som nästan ända från kusten
förvånande väl sammanfaller med en cirkelperiferi. Denna
cirkelperiferis radie är mycket stor; den skulle utan jordskorpans
bukt-ning vara omkring 23,350 kilometer. Undersöker man stigningen
under lapparnes skidfärd, visar det sig emellertid, att denna faller
alldeles utanför och betydligt lägre än cirkelperiferien, och det
ser ut som de plötsligt skulle kommit upp på en nästan vågrät
slätt. Att en sådan icke finnes, kunna vi synas fullt berättigade
att antaga; likaså kunna vi antaga, att lapparne afläst sin
barometer riktigt nog, och att sålunda den höjd, 1,947 m., som de
skulle uppnått, är något så när pålitlig. Till förklaring af
detta ytterst besynnerliga förhållande återstår således intet annat
än • antagandet, att lapparne i hög grad öfverskattat det af dem
tillryggalagda afståndet.
Det är föga anledning antaga annat, än att stigningen inåt
följt samma cirkelperiferi, med hvilken stigningen under
Nordenskiölds egen färd så förvånande väl sammanfaller. Enligt denna
skulle den af lapparne uppnådda höjden (1,947 m.) ligga omkring
70 kilometer innanför Nordenskiölds innersta tältplats och icke
220 kilometer, som den efter deras egen uppgift skulle göra.
Härigenom får man också ett afstånd, som de rimligtvis kunnat
på sina skidor tillryggalägga på det dåliga skidföre, den fina,
lösa yrsnön i Grönlands inre erbjuder. Att det af dem uppgifna
afståndet på ett sådant före är nära på en omöjlighet, vet hvarje
erfaren skidlöpare. Hur lätt det är att öfverskatta afstånden på
Grönlands inlandsis, veta vi för öfrigt väl af egen erfarenhet under
vår expedition. Det hände nämligen ofta, att vi beräknade det
tillryggalagda afståndet till mer än dubbelt mot hvad det i
verkligheten var.
Hvälfver sig inlandsisen tvärs öfver landet på detta ställe
efter samma cirkelperiferi som Nordenskiölds stigning antyder, då
kan dess höjd på midten ej vara mer än 2,360 111., alltså lägre
än den af oss funna höjden.
Pearys uppgifter angående, afstånd och höjder äro, ty värr,
bristfälliga; men så vidt man af hans och Maigaards berättelser
kan sluta, synes stigningen under största delen af deras färd
(omkring 69° 30’ n. br.) märkvärdigt väl sammanfalla med just den
cirkelperiferi, som Nordenskiölds fard angifver. Under de första
40 kilometerna af vandringen är emellertid stigningen betydligt
brantare än cirkelperiferien; men detta kan ha sin grund däruti,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
