Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg: Expeditionens vetenskapliga resultat - III. Expeditionens vetenskapliga resultat - Hvilka krafter hindra inlandsisen från att stiga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319 EXPEDITIONENS VETENSKAPLIGA RESULTAT.
Hvilka krafter hindra inlandsisen från att stiga?
När vi nu jämföra denna ständiga nederbörd med det förut
omtalade förhållandet, att snömängden icke minskas genom
smältning på ytan, då måste det alltså förhålla sig så, att antingen
tilltar den grönländska inlandsisen ständigt i det inre, eller också är
det andra faktorer som verka tärande på ismassan och hindra
tillökningen.
Att vi med vår nuvarande kunskap ej ha någon rättighet
att antaga det förra, skola vi snart kunna öfvertyga oss om; ty
stege inlandsisen i det inre, måste det ju också antagas, att den
skulle tillväxa nära randen, men det framgår icke af de
iakttagelser och mätningar, som hittills föreligga. Dessa sträcka sig
visserligen icke genom en tidrymd, som medger mera långt gående
slutsatser; men de äro dock företagna under flere år.
Hvad kan då bidraga till, att snömängden icke ökas?
Afdunstningen från ytan kan, som vi redan sett, endast
vara ringa och är icke i stånd att minska snömängden i någon
märkbar grad.
Vinden, som skulle kunna drifva snön från det inre mot
kusterna som fin snöyra, kan heller icke ha någon stor verkan i
detta hänseende. Visserligen blåser den nära isranden tämligen
jämnt utåt, men i det inre tycks det på det hela taget vara mycket
litet vind, och den som finns blåser icke regelmässigt från
något håll.
Det är följaktligen på ytan intet som är i stånd att hindra
snöns stigande. Detta kunde vi i själfva verket också direkt
iakttaga i de många snölagren med mellanliggande tunna isskorpor.
Det blir alltså i djupet vi måste söka våra orsaker.
Allt efter som vi tränga nedåt, träffa vi på en faktor, som
måste vara af betydelse i detta afseende, och det är tiyckct. Man
bör nämligen erinra sig, att snön och isen — som genom tryck
är frambragt af denna — äro en delvis plastisk eller seg,
halffly-tande massa, som icke kan uppnå någon mycket stor tjocklek, tv
trycket gör, att den tränger ut åt sidorna och på detta sätt bildar
skridjöklar, större eller mindre allt efter massans storlek, såsom vi
kunna iakttaga öfverallt i våra högfjäll.
På detta sätt måste alltså trycket tvinga den grönländska
inlandsisen, allt efter som den stiger i det inre, till en ständig rörelse
nedåt underlagets bergsidor, ut genom de dalar, där den lättast
kommer fram, och mot kusterna, där den sedan som de bekanta
väldiga skridjöklarna glider ut i fjordarna och alstrar sina isberg,
som föras bort af hafvet. Sålunda motsvara på sätt och vis dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
