Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg: Expeditionens vetenskapliga resultat - III. Expeditionens vetenskapliga resultat - Hvilka krafter hindra inlandsisen från att stiga? - Bildandet af »drumlins» och »åsar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILDANDET AF »DRUMLINS» OCH »ÅSAR», 663
gelserna kan det, som vi sett, ej försiggå någon stark förändring
i den ena ena eller andra riktningen. Visserligen ha eskimåerna
talrika sägner om, att inlandsisen skulle växa, men detta är dock
föga att bygga vetenskapliga slutledningar på.
Bildandet af »drumlins» och »åsar».
Genom att tänka öfver nödvändigheten att det måste
försiggå en så stark afsmältning, som här är antydt, på undersidan
af hvarje någorlunda tjock inlandsis, har jag kommit till den
slutsatsen, att man därigenom kan förklara flere glaciala företeelser,
som man ännu icke funnit någon tillfredsställande förklaring på.
Jag vill här särskildt omtala de s. k. »drumlins» eller »lenticular
hills» och »åsarna» eller de s. k. »kames».
De iorra äro bildningar, som i synnerhet förekomma i
Amerika. I Europa äro de särskildt funna i Irland och England. Vi
ha dem möjligen också i Norge; de egendomliga upphöjningar,
som finnas flerstädes på Jæderen (t. ex. vid Orre), måste, förefaller
det mig, uppfattas som sådana.
»Drumlins» äro låga, aflånga och fullkomligt regelmässigt
afrundade högar, bildade af sten och grus. Bredden är gärna
hälften eller två tredjedelar af längden, som varierar från ett par
hundra till 5,000 fot. Höjden varierar från 25 till 200 fot, allt efter
som utsträckningen är stor eller liten. De äro alltid belägna
ofvanpå de s. k. botten moränerna, som i-Amerika bland annat ha en
stor utbredning. Det är det märkvärdiga med dem, att hvar de
uppträda, ligga de ofta mycket tätt, och deras längdaxel går
nästan alltid parallelt med refflorna och följaktligen med jökelns
TÖrelse.
De synas icke bestå af material, som i någon väsentlig grad
kan vara transporteradt af vatten; de likna däremot bottenmoränen
till sin byggnad. De ha ingen lagerbildning; denna är åtminstone
ytterst ofullständig, och de äro mycket kompakta eller kanske
hårdt hoppressade. Till sin byggnad skilja de sig följaktligen skarpt
från »åsarna», som sedan skola omtalas.
Att dessa högar på ett eller annat sätt måste vara bildade af
istidens jöklar, är säkert, men geologerna ha förgäfves bråkat sina
hjärnor med att söka utfundera hunt. Man har bland annat ansett,
att det var moränen ofvanpå jökeln, som hade samlat sig i större
eller mindre ’ojämnheter i denna, o. s. v. För det första har, som
förut visats, ingen sådan morän existerat på jökelns yta, och för
■det andra är det ofattligt, huru man skulle kunna transportera och
packa hela detta material ner i ojämnheter(!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
