Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Betlehemsstjärnan. En astronomisk undersökning, av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETLEHEMSSTJÄRNAN
förhistoriska nya stjärnorna visa sig därjämte
ha en påtaglig koncentration i
Sagittariusom-rådet, d. v. s. i stjärnsystemets centrala delar.
Då de ifrågavarande stjärnorna genomgående
ha varit för ljusstarka för att över huvud
kunna upptäckas med blotta ögat och gruppen
i Sagittarius är belägen på ett betydande
avstånd, följer härav, att de förhistoriska nya
stjärnorna måste ha haft en mycket hög
absolut ljusstyrka, vida högre än de vanliga
novor-na. De i Fjärran Östern sedda förhistoriska
no-vorna ha således i flertalet fall tillhört de s. k.
supernovorna, något som framgår av
detalj-iakttagelser i ett par av de undersökta fallen.
Härigenom lämna dessa iakttagelser en
mycket värdefull statistik över hur ofta super
-novae kunna väntas uppträda inom vårt
stjärnsystem.
På historiska grunder är det sedan länge
klart, att tidpunkten för Kristi födelse
ingalunda sammanfaller med utgångspunkten för
vår tideräkning utan att födelsedatum måste
sättas några år före »år noll» eller »år ett».
Det är tyvärr icke möjligt att fastställa tiden
för Kristi födelse med någon högre grad av
noggrannhet. De olika teorierna växla mellan
att man förlägger den till lägst fyra år och
högst tolv år före vår tideräknings början. I
det sistnämnda fallet skulle Betlehemsstjärnan
möjligen kunna identifieras med den Halleyska
kometen, vilken visade sig detta år. Emellertid
synes dock så pass mycket tala mot
komethypotesen, bl. a. att man bland rabbinerna
synes ha känt till denna komets periodicitet av
drygt 70 år, vilket ju gjorde den till något ej
särskilt utomordentligt fenomen, att man ej
gärna kan acceptera den, t. o. m. om man
medger, att någon annan komet än den Halleyska
kunde ha uppträtt vid denna tid. I de
kinesiska annalerna finner man däremot under år
5 före vår tideräknings början en novas
framträdande omtalat. Fullständigt säker på
att det verkligen är en nova, som visat sig,
kan man ju ej vara, men det mesta talar dock
för att fenomenet icke varit en komet. Enligt
en av källorna var denna stjärna synlig under
sjuttio dygn, enligt en annan källa under mera
än sjuttio dygn. I sådant fall skulle det vara
fullt möjligt för magerna att under stjärnans
synlighetstid företaga resan fram och tillbaka
till Betlehem. Man har ofta menat, att den
naiva uppfattningen har tillmätt varje
betydande man en stjärna. Den som skriver detta
har kommit till den meningen, att man här på
sätt och vis förväxlat orsak och verkan. Det
primära är, att man i urminnes tider har
iakttagit ett flertal novae och kometer framträda
i samband med stundande stora omvälvningar
och märkliga personligheters framträdande.
Man har härav dragit den (oriktiga) slutsatsen,
att ett samband finnes mellan dessa stjärnor å
ena sidan och de jordiska händelserna å den
andra. När nya kometer och nya stjärnor
framträtt, har man därför sökt ge dessa en
astrolo-gisk tolkning. Det är tydligt, att de messianska
idéerna ha varit förbundna med
föreställningen, att Messias skulle förebådas och åtföljas
av någon särskilt ljusstark och märkvärdig
stjärna. Säkerligen voro en hel serie andra
krav och specifikationer uppställda på
messias-stjärnan. Emellertid har det nog knappast
varit så, att man har utsmyckat legenden om
Kristi födelse med historien om att en ny
stjärna tänts, utan genom sammanträffandet i tiden
med en märklig novas uppflammande och
födelsen har man slutit sig till, att Jesus var
Messias. Det är ganska signifikativt, att när
kanske den ryktbaraste av dem, som gjort
anspråk på att vara Messias, Simon Bar-Kochba,
gjorde sitt uppror mot romarna år 132 e. Kr.,
synas såväl år 130 som år 123 ljusstarka nya
stjärnor ha visat sig. Troligen ha dessa då
givit ny fart åt messiasföreställningarna och
inspirerat »Stjärnans son» att göra anspråk på
att vara Messias.
Knut Lundmark.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
