Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Elektronvågor i experimentell belysning, av Sven Benner - John Ericsson i England 1826-39, av Erik Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna påvisas ej blott hos elektroner utan hos alla
partiklar i rörelse. Experimentella svårigheter
förhindra detta för de flesta andra partiklar,
men Stern m. fl. har påvisat dessa fenomen för
strålar av väte- och heliumatomer, som träffat
en kristall av litiumfluorid. Sven Benner.
JOHN ERICSSON
I ENGLAND 1826-39.
Den av John Ericssons förtrogne W. C.
Church jan. 1891 utgivna stora biografien »The
life of John Ericsson» har varit det standardverk,
ur vilket senare biografier, däribland
den för svenska läsare lättast tillgängliga, av
Claës Adelsköld 1894 utgivna, huvudsakligen
hämtat sina uppgifter. Om uppfinnarens
verksamhet före ankomsten till Amerika och
särskilt om hans öden i England 1826—39 ha
dessa biografier visserligen haft mycket att
förtälja, men på åtskilliga punkter ha de varit
påfallande förtegna. Orsaken härtill har utan
tvivel varit, att John Ericsson själv undanröjt
allt i hans ägo befintligt material, som kunnat
tjäna till belysning av hans personliga
förhållanden under denna hans första,
bekymmersamma och föga framgångsrika tid som
uppfinnare. De notiser, som John Ericsson lämnat
därom på äldre dagar och som återgivits av
hans minnestecknare, äro knapphändiga och
bära i vissa fall en omisskännligt tendentiös
prägel.
Man får därför med glädje hälsa det försök,
som nyligen gjorts, att på grundval av
hittills obeaktat brevmaterial ställa den store
uppfinnarens liv i ny belysning. Det åsyftade
materialet består främst av John Ericssons
brev till hans bäste ungdomsvän, den sedermera
som initiativtagare till det svenska
järnvägsbyggandet kände greve Adolf Eugène von
Rosen, vilka av dennes son 1901 skänktes till
Kungl. vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg och nu förvaras i Göteborgs
stadsbibliotek. Breven till von Rosen härröra från
åren 1827—42 och 1865—86. Till denna
samling ansluter sig en del andra John Ericsson
berörande brev, nämligen från Nils Ericsson
(1828—34 och 1846—56) samt från ett
par John Ericsson närstående personer, en i
London bosatt dansk, Bergerius Sörensen, och
Förenta Staternas konsul i Liverpool, Francis
B. Ogden.
Brevsamlingen har utnyttjats av f. d.
läroverksadjunkten Gustaf Lindwall i dennes 1937
utgivna bok »Ingeniören vid Beach Street»,
som syftar till att ge en allsidig bild av John
Ericssons liv och uppfinnarverksamhet men
som därvid lägger huvudvikten vid hans
vistelse i hemlandet och i England samt de första
åren i Amerika. Då boken är alltigenom
populärt hållen, återges breven i allmänhet blott
i utdrag med anslutning till någon relaterad
episod.
Man kan ju fråga sig om denna form för
publicering varit den lyckligaste. Måhända
hade det varit naturligare att publicera breven
in extenso tillsammans med en kommentar,
vilken gåve på samma gång en miljöskildring
och en teknisk utredning av de problem,
som beröras i breven. En dylik torde i varje
fall vara erforderlig, om man vill rätt förstå
och värdesätta John Ericssons betydelse som
uppfinnare. De bidrag Lindwalls bok givit i
detta avseende ha väl minskat upptäckarglädjen
men däremot ej väsentligt inskränkt
arbetsuppgifterna för den forskare, som möjligen
i en framtid skall söka åstadkomma en på
moderna metoder grundad och i teknisk-historiskt
avseende kritiskt utarbetad biografi över
den store uppfinnaren.
Vill man å andra sidan taga arbetet för vad
det är, en populär skildring för den stora
publiken, uppställer sig kravet på en utförlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
