Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - W. Norman Haworth. Nobelpristagare i kemi 1937, av H. von Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAWORTH
att utveckla den omnämnda
metyleringsmeto-den till det utomordentliga redskap den blivit
inom den moderna sockerkemien, bl. a. genom
att införa dimetylsulfat och alkali som
metyle-ringsmedel.
Engelska och tyska forskares arbeten hade
i början av 1920-talet givit anledning till en
revision av ditintills allmänt antagna formler
för enkla sockerarter, i vilka en syreatom är
så bunden, att den tillsammans med 4
C-ato-mer bildar en 5-ring. Efter 1923
offentliggjordes ett flertal arbeten av engelska kemister
angående de enkla sockerarternas, resp. deras
metylderivats ringstruktur. I motsats till dessa
på specialfall inriktade undersökningar funno
Haworth och hans lärjungar 1926—28 ett mera
generellt grepp på problemet att karakterisera
hexosernas stabila och labila former.
För att hindra förändringar i
molekylbyggnaden under arbetets gång utgick Haworth ej
från de fria sockerarterna utan från de
fullständigt metylerade föreningarna. Han erhöll
bl. a. det otvetydiga resultatet, att den normala
glykosen innehåller en 6-ring, dess labila form
däremot en 5-ring. Därmed var det inom
sockerkemien centrala problemet om glykosens
struktur löst.
Haworth och hans medarbetare ha bestämt
strukturen hos ett betydande antal enkla
sockerarter. Även det normala fruktsockrets
struktur har han lyckats klarlägga, och han har
vidare bevisat, att rörsockrets fruktosdel har en
annan ringstruktur än det fria fruktsockret.
Haworths sockerundersökningar, som pågått
omkring två årtionden, ha resulterat i en
fullständig utredning av de viktigaste sammansatta
sockerarterna, t. ex. rörsocker, maltsocker,
mjölksocker och även vissa tri-sackarider.
Under de senare åren har Haworth även studerat
de högre kolhydraterna, polysackariderna,
såsom cellulosa, stärkelse och glykogen.
Haworths studier över askorbinsyra eller
C-vitaminet sammanhänga med hans arbeten
W. Norman Haworth.
inom den egentliga sockerkemien. De
erfarenheter han vunnit genom sina
konstitutionsutredningar ha givetvis utgjort förutsättningen
för de resultat, till vilka han kommit i fråga
om askorbinsyra och reduktoner i allmänhet.
Utredningen av det av Szent-Györgyi (se
detta häfte, sid. 65 ff.) 1928 isolerade ämne, som
samme forskare 1931 fann vara identiskt med
vitamin C, pågick 1932 och 1933 på flera olika
laboratorier. Klarläggandet av konstitutionen
kom dock först från Haworths skola, i det att
den nu säkerställda formeln publicerades av
Haworths medarbetare E. L. Hirst. Den har sedan
bevisats genom synteser, utförda av Reichstein
och av Haworth. Dessa synteser ha lett till
askorbinsyrans tekniska framställning.
Askor-binsyrans eller C-vitaminets fysiologiska
betydelse har alltsedan dess isolering framträtt
tydligare med varje år. Tack vare
syntesmetoderna står det nu i stora mängder och till
överkomligt pris till förfogande för terapi och
biologisk forskning. H. von Euler.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
