- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
39

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Japansk-kinesiska konflikten - 1. Hur motsättningen skärpts under de senare åren, av B. Karlgren - 2. De militära operationerna, av C. A. Ehrensvärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

niomaktsfördrag i Washington av år 1922, som
blivit grundvalen för den internationella
ordningen i Fjärran Östern efter världskriget. Den
beslöt därför att anmoda deltagarna i denna
överenskommelse att söka komma till rätta med
situationen. I enlighet härmed samlades en så
kallad niomaktskonferens i Bryssel den 3
nov. Av de ursprungliga signatärmakterna
— Brittiska riket, Belgien, Kina, Frankrike,
Italien, Nederländerna, Portugal, Förenta
Staterna och Japan — deltog icke Japan. En till
Tyskland sänd särskild inbjudan hade avböjts.
Representerade voro ytterligare några stater,
som utan att vara signatärmakter givit
fördraget sin anslutning, nämligen Bolivia,
Danmark, Mexiko, Norge och Sverige.

Brysselkonferensen hade sin förnämsta trumf
i den omständigheten, att den möjliggjorde
aktiv medverkan från Förenta Staterna.
Presidenten Roosevelt hade låtit förstå, att i denna
konflikt så stora amerikanska intressen
berördes, att det vore omöjligt att intaga en
isolerad position. Redan från början iakttogs
emellertid av de i konferensen deltagande makterna
en stor försiktighet, så tillvida att de sökte
undvika skenet av att vilja sitta till doms och
vidtaga åtgärder av bestraffande karaktär. Den
första not, som riktades till Japan, var också
mera en vädjan än ett hot. Den tog sikte på
Washingtonfördragets stipulation om
förhandlingar och samråd mellan parterna i händelse
av konflikt och utmynnade i en förhoppning,
att Japan skulle skicka representanter till
konferensen och dryfta konfliktens orsaker i
en försonlig anda. Denna hemställan blev
avslagen av Japan samtidigt som det tydligt sades
ifrån, att en uppgörelse endast kunde ske
direkt mellan de båda i konflikten indragna
östasiatiska makterna. Och sedan konferensen
gjort en förnyad vädjan, ajournerades
förhandlingarna på obestämd tid. Någon inverkan på
fientligheternas förlopp hade konferensen icke
haft.

        B. Karlgren.

2. DE MILITÄRA OPERATIONERNA.



Medan underhandlingarna pågingo om
biläggande av episoden vid Wau-ping, vidtog
Japan förberedelser för kommande
operationer. Garnisonerna i Nordkina förstärktes ur
Kuan-tung-trupperna och från Manchoutikuo.
Dessutom mobiliserades två divisioner i
hemlandet, varjämte krigsberedskapen ökades vid
flottan och flygstridskrafterna. Nya strider
blossade upp i närheten av Peiping, som den
kinesiska 29:e armén beredde sig att försvara.
Andra kinesiska styrkor ordnades för försvar
av södra stranden av Hun-ho. Samtidigt
började trupper söderifrån koncentreras mot norr.
Japanerna å sin sida utförde
flottdemonstrationer vid olika hamnar på den kinesiska
kusten söder om Shanghai.

illustration placeholder
Krigsskådeplatsen i Kina. A. B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free