Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Kalenderreform från 1939? av Olof Linton - Karl XII:s död. Senaste undersökningar avvisa teorin om lönnmord, av Gustaf petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XII
den statistiska olägenheten av en fristående
»extra lördag» är rätt stor.
Reformisterna ha emellertid ej kunnat ena
sig. Jämte mindre betydande falanger stå två
huvudgrupper, av vilka den ena vill ha 13
månader om 28 dagar, d. v. s. 4 veckor vardera,
varigenom samma månadsdatum alltid infaller
på samma veckodag. Den andra vill ha ett år
på 12 månader med 31 dagar i den första
månaden i varje kvartal och 30 i de övriga,
varvid varje kvartal börjar med en söndag. Dessa
beräkningar äro mer besläktade, än det kan
förefalla. De utgå nämligen båda från ett
grundår på 364 dygn och dettas uppdelning på
följande sätt: 4 X 7 X 13 = 364.
Den ena falangen gör därav 13 månader à 4
veckor, den andra delar upp året i 4 kvartal om
13 veckor vardera. Båda beräkningarna ha sina
förtjänster och brister, och inga äro
angelägnare att framhäva vådan av 13-månadersåret
än ivrarna för en reformerad
12-månaderska-lender. I själva verket torde också behovet
av halvårsräkning och kvartalsräkning vara för
stort för att 13-månadersåret skall kunna sägas
vara icke bara en reform utan en förnuftig
reform. Å andra sidan förverkligas endast genom
denna våldsamma reform idealet, att datum
och veckodag alltid sammanfalla. Men har
verkligen någon av dessa reformer utsikter
att bli världsomfattande, så att icke
förbist-ringen ökas i stället för att minskas?
Litt.: E. Achelis, »The World Calendar»
(1937). Olof Linton.
KARL XII:S DÖD.
SENASTE UNDERSÖKNINGAR AVVISA
TEORIEN OM LÖNNMORD.
Frågan om Karl XII föll för mördarhand
eller om den dödande kulan utgick från
fiendens linjer har hittills varit föremål för ett
aldrig sinande intresse såväl bland historikerna
av facket som bland den stora allmänheten.
Lönnmordsryktena kommo i svang redan
innan konungens lik gravsatts i
Riddarholms-kyrkan och hade sannolikt sitt upphov i
hemlighetsmakeriet vid hans död. Under de mer
än 200 år, som förflutit sedan dess, ha otaliga
försök gjorts att vinna klarhet i det
invecklade problemet. Därvid visade det sig
emellertid omöjligt att åstadkomma en lösning
medelst de metoder, som vanligen stå den
historiska vetenskapen till buds.
Tidigt kom man därför till den
uppfattningen, att gåtans lösning endast kunde
vinnas genom ett studium av skadorna i
konungens huvud. Redan år 1746 kom också en
undersökning i sådant syfte till stånd men på
grund av de agerandes bristande vetenskapliga
kompetens med fullständigt missvisande
resultat. Vid den förnyade öppning av konungens
kista, som ägde rum år 1859, förrättades
undersökningen av framstående sakkunniga, och
dessa synes ha varit eniga om att skottet icke
kunde ha kommit från nära håll utan från den
norska sidan, d. v. s. passerat genom konungens
huvud med jämförelsevis ringa hastighet.
Någon utförligare bevisföring för denna sin
uppfattning presterade de sakkunniga emellertid
icke.
Då Karl XII:s kista år 1917 åter öppnades
och en ny ingående undersökning av
skottskadorna blev verkställd, nåddes flera
betydelsefulla resultat. Själva huvudfrågan •—•
lönnmord eller icke — besvarades emellertid
icke direkt, ehuru man ansåg sig kunna hävda,
att den dödande kulan med stor hastighet
passerat genom konungens huvud.
Med utgångspunkt från vad 1917 års
undersökning slutgiltigt fastställt beträffande
skottskadornas utseende och beskaffenheten av den
dödande kulan igångsattes år 1929 på initiativ
av kommittén för utgivandet av Kungl. Första
livgrenadjärregementets historia en serie ex-
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
