Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Den nya svenska psalmboken. Kring psalmboksrevisionens arbete, av Gustaf Aulén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans förslag mötte en mycket stark opposition.
Denna riktade sig framför allt åt två håll:
man ville icke veta av de många ändringarna
i de gamla psalmtexterna, och man fann, att
det bland de nytillkomna texterna fanns
många alltför svaga såväl bland
nydiktningarna som bland de i mycket stort antal
förekommande översättningarna. Skärpan i
kritiken visade, att den allmänna opinionen ännu
knappast var benägen för att över huvud
mottaga en ny psalmbok. Det Eklundska förslaget
innebar emellertid en otvivelaktigt
betydelsefull insats för frågans lösning. Eklund hade
genom sin psalminventering fört fram ett stort
antal psalmer av synnerligen högt värde. Av
de i den nya psalmboken av 1937 ingående 92
nya psalmtexterna härrör ett jämförelsevis
stort antal (36) från det Eklundska förslaget.
Sedan vederbörliga yttranden om detta
förslag inkommit, tillsattes en ny kommitté,
bestående av ärkebiskop E. Eidem (ordf.),
biskoparna J. A. Eklund och G. Aulén, doktor N.
Beskow, professor N. Ahnlund och lektor E.
Liedgren. Kommitténs uppgift var att under
den mycket korta tid som stod till buds (sept.
och okt. 1936) för kyrkomötets räkning
överarbeta det Eklundska förslaget. Denna
kommitté fann en viss omläggning av
revisionsarbetet vara av nöden. Man ville i förhållande
till den Wallinska psalmboken vara på en
gång pietetsfullare och radikalare än tidigare
psalmboksförslag. Man ville alltså å ena sidan
i möjligaste mån undvika att företaga
ändringar i de gamla psalmtexter, som upptogos.
Sådana ändringar borde i stort sett endast
förekomma, när språkliga skäl gjorde det
nödvändigt, såsom t. ex. när något ord förändrat
sin betydelse och psalmtextens mening därför
måste komma att missförstås. Men samtidigt
ville man å andra sidan göra betydligt
hårdare ingrepp i det gamla psalmmaterialet. Man
fann, att ett vida större antal psalmer än man
i allmänhet tidigare föreslagit till utgallring
hade förlorat sin livskraft. Likaså ville man
i icke så få fall genom att operera bort
enskilda svaga verser söka ge nytt liv åt resten
av psalmen. Slutligen ansåg kommittén, att
inventeringen av psalmbeståndet alldeles
särskilt borde inrikta sig på svensk nydiktning
och låta denna i största möjliga utsträckning
bli representerad — i Eklunds förslag utgjorde
övervägande delen av de nytillkomna texterna
översättningar av äldre utländska psalmer.
Den promemoria, som på denna grundval
utarbetades och sedan förelades det i oktober
samma år sammanträdande kyrkomötet, vann
i det stora hela kyrkomötets gillande.
Kyrkomötets anhållan om att arbetet måtte få
fortsättas och slutföras tillmötesgicks av
statsrådet Engberg på så sätt, att den dittillsvarande
kommittén erhöll förnyat uppdrag. Biskop
Eklund drog sig emellertid nu tillbaka.
Kommittén inlämnade sitt fullständigt utarbetade
förslag till Kungl. Maj:t i februari 1936
(»februariförslaget»). Förslaget innehöll 650
psalmer, därav 505 från den gamla psalmboken
med dess tillägg. De nya psalmtexternas antal
var alltså 145. Antalet utgallringar hade stigit
såväl vad Wallinska psalmboken som »Nya
psalmer» beträffar. Från Wallinska
psalmboken uteslötos 1920 53 nummer, 1934 92
nummer, här 109, varjämte 4 överförts till ett s. k.
liturgiskt bihang och 8 till en avdelning
läsepsalmer, avsedd att införlivas med den i
evangelieboken intagna bönboken. En stor procent
av de nya psalmtexterna var hämtad från
svensk nutidsdiktning. Förslaget undvek så
mycket som möjligt att företaga ändringar i
de gamla psalmtexterna. I vissa fall, där Wallin
omändrat äldre texter, föreslogs återgång till
den ursprungliga texten. Arkaiserande
former behöllos i jämförelsevis stor utsträckning,
särskilt i fråga om psalmer av genomgående
ålderdomlig typ. Ett betydande arbete hade
nedlagts på textförbättringar i fråga om
översättningspsalmer (särskilt genom Liedgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
