Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Januari 1938 - Rågvete. Ett sädesslag i vardande, av Otto Rosenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅGVETE
fertila råg vetebastarden däremot 56
kromoso-mer (se bild 2). Dylika 56-kromosomiga
råg-vetebastarder ha under de senaste åren
framställts på skilda håll, i Ryssland, Tyskland,
U. S. A. och även i Sverige (Svalöv). För en del
år sedan utförde tysken W. Rimpau en
rågvete-korsning, som utmärkte sig genom konstans
och rätt hög fertilitet, men kromosomtalet och
därigenom förklaringen till förutsättningarna
för dess uppkomst fastställdes först år 1935.
Hur skall man nu förklara denna plötsliga
uppkomst av en fertil och konstant typ ur en
eljest höggradigt steril bastard? Tydligen stå
dessa förhållanden på något sätt i samband
med kromosomtalsökningen. Man vet numera,
att antalet kromosomer (bärarna av
arvsenheterna) hos närbesläktade växtarter ofta bilda
s. k. multipla serier, t. ex. hos olika vetearter
7 ’ 14 ’ 21. Särskilt hos kulturväxter påträffas en
dylik s. k. polyploidi, och därvid visar det
sig, att sorter med de högre kromosomtalen
genomgående äro värdefullare än de med låga.
Förädlingsarbetet borde därför inriktas på
framställning av högkromosomiga sorter, och
detta har lyckats med olika metoder. Hos
bastarder mellan mera skilda föräldratyper för-
siggår könscellbildningen ofta på ett i viss mån
onormalt sätt, så att som i fallet med den
primära rågvetebastarden inga hanliga könsceller
komma att bildas. Men då och då, på ett sätt
som här ej är tillfälle att närmare gå in på,
bildas könsceller med dubbelt så många
kromosomer, som eljest normalt skulle bildas, s. k.
diploida gameter uppstå. Hos den primära
rågvetebastarden, som uppkommer genom
förening av vetegametens 21 med råggametens 7
kromosomer och alltså i sina vegetativa celler
har 28 kromosomer, bildas någon gång gameter
med 28 kromosomer. Om två dylika, en
han-lig gamet i pollencellen och en äggcell,
sammanträffa vid befruktningen, uppkommer en
ny sort med 56 kromosomer, som själv bildar
gameter med 28 kromosomer. Sorten blir
konstant och fertil. På grund av omfattande
cyto-logiska och genetiska undersökningar kan man
nästan våga påståendet, att ju ofruktbarare
den ursprungliga bastarden är, dess större
utsikt finns, att den bildar diploida gameter.
Denna cyto-genetiska undersökningsmetod har
visat sig vara av utomordentlig betydelse,
jämte den vanliga kombinationsmetoden vid
förädlingsarbetet.
a b c
Bild 2. Mikrofotografier av kromosomer hos råg, vete och rågvete. a rotcell hos råg, visande 14 kromosomer;
b av en sådan hos vete med 42 och c av en dylik hos den kromosomfördubblade, s. k. amfidiploida rågvete-
typen med 14+42 = 56 kromosomer. Efter Oehler.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
