Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Ur Agas historia. Gustaf Dalén som uppfinnare, av Gunnar Ehn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGA
och hävarmen, över ankaret från den undre
till den övre ventilen, varvid utloppet öppnas,
tilloppet avstänges och gasen passerar ut
till brännaren. Härvid sänker sig membranen
och kastar åter över ankaret i motsatt
riktning, varefter förloppet upprepas. Genom att
ändra strypningen på inloppsgasen, d. v. s.
gasens inströmningshastighet, ändrar man
»mörktidens» längd, och genom att ändra på
membranens slaglängd ändrar man den för
varje »klipp» utströmmande gaskvantiteten,
d. v. s. ljusblänkens längd. Klippapparaten kan
inställas så noggrant, att den med ledning av
brännarstorlek och ljuskaraktär teoretiskt
uträknade gaskonsumtionen under t. ex. sex
månader eller ett år hålles praktiskt taget
exakt.
Klippapparaten måste givetvis tillföras gas
av konstant tryck, men den härför erforderliga
tryckregulatorn hade, som nämnts, redan
tidigare konstruerats, och den för lågans tändande
nödvändiga evighetslågan var likaledes tidigare
uppfunnen av Dalén.
Redan på hösten 1905 var en dylik
klippapparat färdig, och denna överlämnades till
svenska lotsverket för att förseglad utsättas
för långprov. Apparaten visade sig fullt
motsvara förväntningarna, och den 27 mars 1908
installerades en klippapparat på den
förutnämnda Gåsfetens fyr.
Denna uppfinning blev helt enkelt
revolutionerande på fyrområdet, ty man kunde nu
Sektion av klippapparat.
installera obevakade fyrar på de mest
otillgängliga platser och med ytterst ringa
gasåtgång. Klippkaraktären väljes vanligen så, att
ljustiden är 1/10 av den totala periodens längd,
d. v. s. att gasförbrukningen blir endast 1/io
av vad den skulle vara vid fast sken. En
vanlig fyrkaraktär är 0,3 sek. ljus och 2,7 sek.
mörker. Man kan på förhand räkna ut hur
mycket gas, som kommer att förbrukas under
en viss funktionstermin, t. ex. ett år, och
inkoppla motsvarande antal gasackumulatorer.
Gasaccumulator flyttade nu från de små
verkstäderna vid Järla till större lokaler på
Södermalm, och verksamheten utvecklades
betydligt. Efterfrågan på apparater blev allt
större, och den ena fyren och bojen efter den
andra omändrades till »Agasystemet», som
började sitt segertåg genom världen.
Under en studieresa i Tyskland och Schweiz
1904 gjorde Dalén den erfarenheten, att
dissous-gasen börjat få ett dåligt rykte på grund av de
många explosionsolyckor, som inträffat, och han
började rentav tvivla på dess framtid.
Olyckorna orsakades av att den porösa massan
deformerades under transporterna, sprickor
upp-kommo och massan icke längre fyllde kärlet
fullständigt. I de härvid uppkomna
håligheter-na uppstod explosionen.
Sedan Gasaccumulator inflyttat i de nya
lokalerna och efterfrågan på fyrlyktor med den
nya klippapparaten blivit allt större, grep sig
Dalén an med att utexperimentera en porös
massa, som kunde göra
acetylen-behållarna explosionssäkra. Han
lyckades också under 1908
framställa den s. k. Agamassan,
varigenom gasackumulatorerna blevo
fullt driftsäkra och okänsliga för
skakningar och stötar, och man
kan tryggt påstå, att
explosionsfara föreligger endast om de
utsättas för onormal upphettning,
t. ex. vid en eldsvåda. Acetylen-
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
