- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
84

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Ur Agas historia. Gustaf Dalén som uppfinnare, av Gunnar Ehn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AGA

uppfinningar av självverkande regulatorer att
i kombination med gasackumulatorer användas
till belysning av fyrar och lysbojar». 1918 blev
han fil. hedersdoktor i Lund.

Daléngasen ger en högre
förbränningstemperatur än t. ex. vanlig kolgas, varigenom
glödnätens livslängd blir betydligt kortare än
vanliga gas- eller fotogenglödnät av
motsvarande dimension. Dessutom kan ett glödnäts
livslängd icke på förhand bestämmas med
någon exakthet. Detta utgjorde givetvis en
nackdel vid Daléngasens användning vid
obevakade fyrar, och det gällde därför att finna
ut en apparat, som kunde borttaga ett söndrigt
glödnät och insätta ett nytt i dess ställe.

Dalén lyckades lösa detta problem på ett
genialiskt enkelt sätt. Så länge nätet är helt,
är gaslågan innesluten, men går nätet sönder,
sticker lågan ut genom hålet. Dalén begagnade
»sticklågan» för att åstadkomma en
utlösningsmekanism, vilken kunde vara en metall, som
smälter, eller en trästicka, som förbrännes av
lågan. När denna princip var klar, var det
endast en konstruktionsfråga att göra själva
glödnätsutväxlingsapparaten. Numera
tillverkas som standard dylika apparater med 4, 12
och 24 glödnät alltefter den obevakade
funktionstermin, som önskas på en fyr, och denna
uppgår ofta till ett år. Det har också visat sig,
att den av Dalén funna principen torde vara
den enda, som leder till ett praktiskt resultat,
ty ingen av de med AGA konkurrerande
utländska firmorna har hittills lyckats
konstruera någon glödnätsutväxlare.

För att åstadkomma fyrar med stor
ljusstyrka har man sedan gammalt begagnat
roterande strålkastarlinser, först med veklampa
för fotogen som ljuskälla och sedermera med
fotogenglödljus. Linsapparatens rotation
åstadkommes medelst ett urverk med lod, som
uppdrages varannan till var sjätte timme. En
dylik fyr har vanligen tre till fyra mans
betjäning.

Frågan var nu att med Daléngasen såväl
ersätta de gamla ljuskällorna som att
åstadkomma en automatisk rotation av linssystemet,
så att man skulle kunna spara på betjäningen.

Biandaren och glödnätsutväxlaren voro ju
redan färdiga för den automatiska driften. Det
återstod endast att åstadkomma rotationen.
Som förut nämnts, har biandarens membran
en ständig upp- och nedgående rörelse, som
åstadkommes av trycket från den
inströmmande acetylenen. Hastigheten av denna
rörelse är givetvis beroende av den
utströmmande gasmängden per tidsenhet eller m. a. o.
på brännarens konsumtion.

Här fanns ju möjlighet att få den för
linssystemets rotation nödvändiga motorn.
Membranens upp- och nedgående rörelse
omformades medelst ett system av hävarmar till en
rotationsrörelse, som driver en på kullager
vilande vertikal axel, försedd med ett bord,
uppbärande linsapparaten. Genom att man med
en enkel anordning justerar en hävarms längd,
kan apparatens rotationshastighet och därmed
fyrens ljuskaraktär inställas till den önskade.
Denna är, för i praktiken förekommande fall,
oberoende av brännarens förbrukning* och man
erhåller således rotationsrörelsen så att säga
gratis av den gas, som förbrukas i brännaren,
på dess väg genom biandaren. Den största
linsapparat, som utförts, driven på detta sätt
av gasen, väger nära 1 ton. Anordningen
kombineras naturligtvis med solventil och blir
sålunda helautomatisk.

Utom med de nämnda större uppfinningarna,
vilka på visst sätt kunna betecknas som
milstolpar i AGA:s historia, var Dalén ständigt
sysselsatt med uppfinningar på teknikens olika
områden, av vilka intet var honom främmande.

Är 1924 fick Dalén idén till en för AGA:s
dittillsvarande verksamhet främmande
uppfinning, nämligen en ackumulerande spis,
sedermera benämnd »Agaspisen». Han tänkte sig
först, att denna skulle eldas med olja, men då

84

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free