Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Biskupin. En forntida träfästning, av T. J. Arne - Bosättningslån, av H. R-hm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSÄTTNINGSLÅN
noga orienterade i väderstrecken. Varje sida
är sammansatt av fyrkanter, kvadrater eller
rektanglar, vilka löpa parallellt med och
sammanhänga med varandra i två, tre, på sina
ställen upp till fem rader.» Stockarna äro av
mycket grova dimensioner, och genom
jämförande studier av årsringarna har professorskan
Ebba de Geer trott sig kunna bestämma, att
stockarna huggits omkring 450 e. Kr. Borgen
skulle alltså ha anlagts under
folkvandringstiden. Ovanpå de fyrkantiga kistorna lades ett
golv av rätkluvet rundtimmer, och på golvet
uppfördes sedermera stugor för besättningen.
Vattenborgen i Tingstäde träsk erinrar, som
vi se, rätt mycket om Biskupinborgen genom
sin palissad och sina träkistor. De senare voro
något annorlunda konstruerade vid Tingstäde
än vid Biskupin; timret var nämligen
fast-knutat i hörnen, stockarna medelst sina hål
trädda på stående stolpar, skrädda på två sidor.
Tingstädehusen voro konstruerade i
skiftes-eller knutverk.
Om Tingstädeborgen också anlagts under
folkvandringstiden, har den dock
vidmakthållits ännu under vikingatiden. De daterade
fynden äro få: viktigast är ett antal
bronsbeslag från 1000-talet. Den oerhörda
timmermängd, som använts för Tingstädeborgens
uppförande, och de många dagsverken, som krävts
härför —• man beräknar dem till minst 100,000
■—förutsätta en stor menighet, som enat sig
om ett gemensamt mål. Mot vilka fiender denna
borg uppförts är ännu en gåta. T. J. Arne.
Bosättningslån.
Förslag om inrättande av en statens
lånefond för utlämnande av bosättningslån vid
äktenskaps ingående väcktes vid 1935 års
riksdag av Andra kammarens nationella grupp.
Genom bosättningslånen avsågs att stimulera
äktenskapsbildningen och därigenom höja fö-
delsefrekvensen. Förslaget ledde ej till
omedelbart resultat. Idén upptogs emellertid av
befolkningskommissionen, som utarbetade och
framlade förslag i ämnet. Vid 1937 års riksdag
beslöts i huvudsaklig enlighet härmed att från
den 1 jan. 1938 inrätta en statens
bosättningslånefond och anvisades ett begynnelsekapital
för fonden på 2 mill. kronor. Kungörelse om
statliga bosättningslån utfärdades den 30 sept.
1937.
Enligt bestämmelserna kunna trolovade eller
äkta makar erhålla bosättningslån under
förutsättning, att de båda äro eller i samband med
äktenskapets ingående bli svenska medborgare
samt enligt avgiven försäkran icke ha för
avsikt att bosätta sig i utlandet. Såsom villkor
för erhållande av lån gäller vidare, att de
lånesökande äro i behov av medel för anskaffandet
av erforderliga bosättningsföremål, att lånets
upptagande är tillrådligt med hänsyn till de
lånesökandes egna villkor och intressen, att de
lånesökande gjort sig kända för skötsamhet
och ekonomisk förtänksamhet ävensom, i den
mån betingelser härför förelegat, ådagalagt
sparvilja samt att, där de lånesökande äro äkta
makar, särskilda omständigheter föranlett dem
att först efter äktenskapets ingående göra
låneansökningen och denna avlämnats inom sex
månader från äktenskapets ingående. Lån
beviljas ej till högre belopp än 1,000 kronor.
Under lånetiden äro låntagarna pliktiga att hos
svenskt försäkringsbolag hålla dem tillhörig
personlig lösegendom brandförsäkrad till
belopp, ej understigande lånesumman. Lån skall
förräntas efter fast, vid lånets beviljande av
Kungl. Maj:t bestämd räntefot. Denna är tills
vidare fastställd till 3,5 %. Amortering skall
erläggas i sådan ordning, att varje lån är
återbetalat senast fem år efter utlämnandet.
Amortering och ränta skola i regel erläggas var
tredje månad. Säkerhet för lånen kräves icke.
Låneverksamheten handhas av riksbanken
med biträde av särskilda s. k. ortsombud. I
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
