Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Fennoskandiska kalotten. Några militärpolitiska synpunkter, av C. A. Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FENNOSKANDISKA KALOTTEN
land- och en sjöflygstation samt ett
flygförband. Andra uppgifter om stora bombförband,
som skulle vara förlagda inom dessa områden,
förefalla synnerligen överdrivna, vilket
naturligtvis icke hindrar, att läget snabbt kan
ändras. Flygstationer, vilka utnyttjas för en
tidvis uppehållen flyglinje mellan Murmansk
och Leningrad, finnas vid Kandalaksja och
Uchta. Vintertid kunna givetvis de stora
sjöarna med fördel utnyttjas för flygbasering. Den
höga ryska standarden, då det gäller flygning
under arktiska förhållanden, bör icke
förglömmas.
I samband med Murmansks utveckling till
en viktig hamnstad har det forna
Aleksandr-ovsk, numera Poljarnoje, utbyggts såsom
örlogsbas. Hamnen anses vara god, och dit har
förlagts ett mindre antal jagare och ubåtar.
Inloppet till Kolafjorden skyddas av
kustartilleribatterier.
I Finland har under de senaste åren
utvecklingen inom de nordligaste delarna varit
ganska snabb, särskilt på jordbrukets och
skogsskötselns område. Landsvägarna ha
förbättrats, och nya ha tillkommit. Bland de senare
märkes en utmärkt bilväg, »ishavsvägen», som
förenar Petsamo med Rovaniemi. Längst uppe
i Petsamo ha lovande nickelfyndigheter
upptäckts, vilka skola utnyttjas av ett dotterbolag
till den internationella nickeltrusten, Mond
Nickel co., London. Den ökade livaktigheten
på olika områden har föranlett, att fr. o. m.
1938 den nordligaste delen av Uleåborgs län
avskilts till ett särskilt Lapplands län. Den nye
landshövdingen har sitt residens i Rovaniemi.
Även järnvägsnätet har utvecklats. Banan
Rovaniemi—Kemijärvi har fullbordats, och den
finska inlandsbanan bygges vidare från
Kon-tiomäki till Taivalkoski. Den kommer väl
förmodligen en gång att fortsättas till Kemijärvi.
I militärt hänseende ligger denna landsdels
betydelse framför allt däri, att Finlands enda
järnvägs- och landsvägsförbindelser västerut
leda genom dessa trakter. Ett avbrott skulle i
krigstid betyda mycket. Vidare är naturligtvis
försvaret av Finlands långa östra landgräns
alltid ett betydelsefullt problem, som blir
svårlöstare efter hand som de angränsande ryska
områdena kultiveras och militariseras. I fred
äro finländska armén och flygvapnet i
huvudsak förlagda till landets sydöstra och södra delar.
Endast under repetitionsövningarna, liksom vid
mobilisering, uppsättas truppförband inom hela
landet vid den s. k. territorialorganisationen.
Längs hela östra gränsen finnes dock redan i
fred en under inrikesministeriet lydande, men
militärt organiserad, gränsbevakning.
Förbanden bestå av utvalda stamanställda och
värnpliktiga. Inom kalottområdet finnas en
gränsbevakningsstab i Rovaniemi och ett antal
kompanier längs gränsen, det nordligaste i Petsamo.
Den norska delen av kalotten utgöres av en
smal kuststräcka, sönderskuren av djupt
ingående fjordar. Längst i nordöst och längst i
söder finnas industrianläggningar av betydelse,
a.-b. Sydvarangers magnetitgruvor söder om
Kirkenes (smältverk och urskeppningshamn)
och malmhamnen i Narvik.
Av norska pressuttalanden att döma
koncentreras det militärpolitiska intresset för denna
landsdel mindre på frågan om en eventuell
expansion från öster än på risken för att en
annan stormakt vid krig skulle vilja förskaffa sig
ett basområde vid någon av fjordarna för att
därifrån kunna kontrollera och skada trafiken
på Murmansk. Även framskymta riskerna för
luftangrepp, särskilt mot Narvik. Det är för
övrigt otvivelaktigt, att av de tre
nordskandinaviska staterna Norge är det land, där oron
kring kalotten föranlett de mest påtagliga och
direkta beredskapsåtgärderna. Redan på hösten
1936 begärde utrikesminister Koht, att vissa
försiktighetsåtgärder skulle vidtagas med
anledning av den spända utrikespolitiska
situationen. Regeringen anvisade 4 mill. kronor,
bl. a. för förråd åt truppförbanden i Nordnorge.
2—NFM38:2
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
