Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Fotoperiodism. Dagslängdens inflytande på växtvärlden, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOPERIODISM
Bild 1. Långdagstypen sallat, odlad vid dagsbslysningslängder om 5, 7, 12,
17, 19 och 24 timmar. Efter John M. Arthur.
Två försök med sädesslagen hirs och råg
åskådliggöra innebörden av denna dualism i
reaktionssättet. Man odlade dessa vid tre
olika dagslängder: 9, 12 och 18 timmar per
dygn. Hirs blommade endast vid de två
kortare dagslängderna, medan rågen bar ax
uteslutande vid den längre dagslängden.
Övriga plantor voro rent vegetativa. Hirs är
sålunda en kortdagsväxt, medan råg tillhör den
andra reaktionstypen. Vi få här förklaringen
till att hirs är ett tropikernas sädesslag, medan
råg tillhör cle tempererade zonerna. Det är av
samma orsak ingen tillfällighet, att
krysante-mer och dahlior äro höstens blommor. Först vid
denna årstid uppnår
dagslängden en sådan storlek, att
en blomning över huvud blir
möjlig hos dessa bägge
kort-dagsväxter. Av samma
anledning produceras också
julstjärnor (Poinsettia
pulcher-rima) lättast till julen.
Vegetationsperiodens längd hos
växterna beror följaktligen
till en väsentlig grad på
denna miljöfaktor och i varje
fall ej enbart på obestämda
inre anlag. Dessa ha fastmer
karaktären av bestämda
reaktionsnormer, som få en högst
olika utgestaltning alltefter
de yttre omständigheterna, miljön.
Spenat, vårsallat och rädisor äro på liknande
sätt långdagsväxter, vilket förklarar deras
benägenhet att vilja »skjuta» sommartid (bild 1).
Detta är i mindre grad orsakat av sommarens
högre temperatur, vilket bevisas därav, att
man genom en kortdagsbehandling (en
artificiell förkortning av dagslängden genom
mörkläggning från kl. 16 eller 17 till kl. 8 eller
9 följande morgon) kan erhålla rosettstadier
under dessa varmare förhållanden. Slutligen
må omnämnas, att den ekonomiskt så
betydelsefulla sojabönan (se detta häfte, sid. 133 ff.) med
sina flesta raser är att hänföra till de typiska
kortdagsväxterna. Detta utgör
en av svårigheterna för
odling av sojabönan i vårt land.
Det är sålunda icke enbart
våra kalla höstar utan
fastmer våra långa
sommardagar, som äro den djupast
liggande orsaken till detta.
Sojabönan har nämligen
ganska stor frosthärdighet men
kan här blomma först så sent,
att en fruktsättning omöjlig-
Bild 2. Kortdagstypen eldboll (Salvia splendens), odlad vid samma
dagsbelysningar som sallat ovan. Efter John M. Arthur.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
