Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Fotoperiodism. Dagslängdens inflytande på växtvärlden, av Georg Borgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOPERIODISM
m
kortdagsbehandling, vilket är
fallet med den stora
prydnadsväxten Rudbeckia. Ett
motsatt reaktionssätt tycks
föreligga hos vissa kålsorter,
vilkas kompakta rosetter
bildas genom längre
dagsbelysning. I direkt samband med
denna företeelse står
utbildningen av underjordiska
förrådsorgan. Hos de flesta
hithörande växtarter gynnar en
kortare dagslängd en sådan
ackumulering av näring.
Detta gäller många
potatissorter (i synnerhet under
senare år från hemlandet,
Sydamerika, införda nya
sorter), rädisor, jordärtskockor,
dahlior, jams m. fl. (se bild 5). Våra vanliga i
hushållet använda löksorter tillhöra motsatta
gruppen, där långa dagslängder ha ett
gynnsamt inflytande på lökens utbildning.
Därmed beröres fotoperiodismens betydelse
för växternas vila och därigenom även för
periodiciteten i naturen. De flesta trädarter,
som hittills undersökts, ha visat sig inhibera
sin lövfällning, då man vid utförda försök
utsatt plantor för en förlängd belysningstid, när
höstens avkortning i denna inträder. Det tycks
till väsentlig del vara denna, som orsakar
bladfällningen, ofta långt innan temperaturen lagt
hinder i vägen för normal ämnesomsättning.
Denna iakttagelse hade redan gjorts, innan man
klarlagt fotoperiodismens allmänna betydelse.
Nu har den verifierats, och ett omfattande
material har undersökts i berörda hänseende. En
experimentell långdagsbehandling har också
visat sig påskynda lövsprickningen, i all
synnerhet sedan knopparna undergått en tids
köldbehandling. Dessutom uppträder en
fotoperio-disk effekt på skotten vid deras tillväxt, vilket
har till följd, att redan på grund härav ett och
Bild 6. Fotoperiodisk efterverkan hos hirs. Längst t. v. långdagsplantor
och längst t. h. kortdagsplantor, däremellan plantor, som efter ett visst
antal dagars kortdagsbehandling fått utvecklas under lång dagsbelysning.
Siffrorna ange antalet dagar med kortdagsbehandling. Efter Maximov.
samma trädslag kan få en högst olikartad
utbildning på olika breddgrader. Av särskilt
intresse i detta sammanhang är också
iakttagelsen, att även växternas frosthärdighet delvis
är beroende av dagsbelysningens längd som
miljöfaktor. Detta har bekräftats genom försök
och förklarar varför vissa trädslag på sydligare
breddgrader förmå tränga upp i bergen till
betydligt kyligare trakter än dem, som de visa
sig uthärda vid en förflyttning norröver. Detta
har kunnat iakttas i Ryssland, då man jämfört
växtformerna på höjderna i Krim med dem,
som framträtt vid odling av samma former
utanför Moskva. Genom en kortdagsbehandling
utomhus har man kunnat öka dessas
frosthärdighet och fått dem att övervintra, medan de
annars förfrusit. Har redan
ärftlighetsforskningen givit en högst relativ innebörd åt
gränserna för olika växtarters utbredning, blir detta
ännu mera fallet, när deras frosthärdighet visar
sig betingad av dagslängden och dess
variationer. Fotoperiodismen ger för övrigt en ny
inblick i orsakerna till växtarternas fördelning
i stort över hela jordklotet. Endast dagsneu-
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
