Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Jätteaspen. Den moderna svenska skogsförädlingens upptakt, av H. Nilsson-Ehle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄTTEASPEN
märksamhet beror utan tvivel därpå, att
hithörande del av kromosomforskningen är en
ganska ny vetenskap, grundlagd framför allt
av de tre skandinaviska forskarna O. Rosen-
Kromosomer (i rotspetsen) av vanlig asp (t. v.; 38 st.),
av jätteasp (t. h.; 57 st.). Efter Müntzing.
berg, H. Federley och Ö. Winge 1908—27.
Denna forskning utmynnade bl. a. i att ett
högre kromosomtal, särskilt inom en och
samma art, i allmänhet leder till kraftigare
växt, större organ o. s. v., med andra ord till
jätteväxt och ökad produktion av växtmassa.
Detta förhållande har efter hand konstaterats
hos allt flera växtarter inom olika grupper,
såväl örtartade som buskar och träd, och lett
till upptagande av systematisk växtförädling i
denna riktning, varvid ökning av
kromosom-talet på flera olika vägar kan åstadkommas.
Första steget är i vissa fall ökning från
di-ploida till triploida stadiet; sedan kunna ur
triploider framställas tetraploider o. s. v.
(jämför nedan).
Att jätteväxten blir särskilt frapperande hos
aspen beror helt enkelt på denna trädarts
vegetativa förökning genom rotskott, varigenom
ur en och samma fröplanta, vars kromosomtal
ökats, hela skogsbestånd efter hand bildas av
en och samma jättetyp.
Sedan rotskott av Lillöaspen hösten 1935
kunnat inplanteras i växthus och börjat skjuta
nya rötter (kromosomtalet undersökes bäst i
112
växande rotspetsar), kunde docent A.
Müntzing i Svalövs kromosomlaboratorium genast
och med säkerhet konstatera, att jätteaspen är
triploid med kromosomtalet 57 (3 X grundtalet
19), under det att den vanliga aspen är diploid
med talet 38 (2x19). Se vidstående bild.
Jätteaspens rotskott äro särdeles frappanta.
Som bekant äro hos den vanliga aspen bladen
på de nya under året från rotsystemet
uppskjutande rotskotten betydligt större och
annorlunda formade (hjärtlika) än bladen i
trädkronan. Jätteaspens rotskottsblad äro
emellertid ännu mycket större än den vanliga
aspens (bild 3). Jätteaspens rotskott bli redan
första året ända till 2,5 m höga (bild 5) och i
omkrets intill 7 cm. Dess betydligt kraftigare
tillväxt och större virkesproduktion visa sig
sålunda redan under trädets första år.
Jätteaspens kraftigare typ finner man i
samtliga organ. Bladen äro icke blott betydligt
större än hos en vanlig asp utan även tjockare
och fastare samt mörkare gröna. Knopparna
äro betydligt större (bild 2), likaså hängena
och ståndarknapparna. Bladtänderna bli
karakteristiskt förstorade (bild 1), bladskaften äro
längre och mycket tjockare o. s. v. Trädens
bladmassa synes på det hela taget rikare och
mera kompakt än hos vanlig asp.
Med jätteaspens kraftigare och rikare
växttyp följer en betydligt ökad årlig
virkesproduktion och därmed sammanhängande minskad
omloppstid. Årsringarna äro betydligt bredare
(jämför bild 10) och den årliga tillväxten, i
kubikmassa räknad, högst väsentligt större än
hos vanlig asp. Visserligen krävas särskilda
jämförande odlingsförsök, anlagda efter alla
konstens regler, för att man skall kunna noga
fastställa skillnaden, men såväl i Skåne som i
Norrbotten synes jätteaspen på samma antal
år genom ökad höjd- och diametertillväxt hos
stammen ge minst dubbelt så stor
virkesproduktion som på samma plats växande
vanlig asp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
