Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Mul- och klövsjuka och dess bekämpande, av Birger Carlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUL- OCH KLÖV SJU K A
eruptionsstadiet. Blåsorna brista emellertid
snart, varefter fullständig läkning efter ett
fåtal dagar inträder, såvida ej sekundärinfektion
kommer till stånd i de genom blåsbristningen
bildade såren, något som givetvis genom
nedsmutsningen lätt händer kring klövarna.
Sjukdomssymtomen variera något dels efter
djurslaget, dels vid olika ålder hos djuren och
slutligen vid olika epizootier, beroende på
smittämnets virulens. Hos vuxna nötkreatur
visa sig efter en inkubationstid på vanligast
4—5 dagar de första -sjukdomstecknen i form
av feber (40—41°), minskad foderlust och
stört allmänbefinnande. Dessa s. k.
febersymtom äro starkast framträdande hos unga djur.
Någon dag senare märkes, att djuren tugga
fodret mycket försiktigt, de hålla munnen
gärna sluten men öppna den då och då med
ett smackande ljud. Saliv avsöndras i riklig
mängd och är antingen skummig eller hänger
i långa, sega strängar från mungiporna.
Un-dersökes nu munhålan litet närmare, skall
man finna de för mul- och klövsjuka typiska
blåsorna eller sår efter brustna blåsor, framför
allt på tungryggen, tandköttet, läpparna och
kinderna. Samtidigt eller något senare
utvecklar sig klövlidandet, vilket på grund av den
ömhet kring klövarna, som åtföljer de sjukliga
förändringarna, först ger sig till känna genom
att djuren stå och trampa, halta på ett eller
annat ben eller, framför allt beträffande tunga
djur, gärna ligga. Dessa symtom bero på de
ovan nämnda blåsbildningarna kring klövarna.
Ej alltför ovanligt är att blåsorna lokaliseras
till spenarna. Blåsorna ge då anledning till
svårigheter vid mjölkningen och åtföljas ofta
av juverinflammation, som är en rätt allvarlig
komplikation till mul- och klövsjuka.
Så snart såren i munhålan läkts, vilket i
regel går mycket snabbt, återvänder aptiten.
Såren efter de brustna blåsorna kring
klövarna däremot förorenas lätt av orenlighet
från stallgolvet, vilket försvårar läkningen.
Mul- och klövsjuka hos kviga. Efter Mohler.
Läkningstiden är här vanligen 2—3 veckor,
såvida icke komplikationer på grund av
sekundärinfektionen inträda i form av
djupgående variga processer.
Hos mjölkande djur går mjölkproduktionen
avsevärt ned. En statistisk utredning för
Malmöhus län, som utfördes år 1925 och
omfattade 35,731 kor, visade, att den största
Blåsor och sårnader i munslemhinnan vid mul- och
klövsjuka hos nötkreatur. Efter Söntgen.
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
