- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
129

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Den svenska ortnamnsforskningen, av Jöran Sahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORTNAMNSFORSKNING

en betydelsefull del av sitt äldsta och
viktigaste material. Det erinrades vidare om att
Sverige i detta hänseende var sämre ställt än
såväl Norge som Danmark och Finland. I
Sverige existerade ännu icke något
ortnamnsarkiv, motsvarande vad som redan längre eller
kortare tid funnits i Danmark, Norge och
Finland.

Framställningen beviljades av Kungl. Maj:t
den 22 april 1927 i så måtto, att den inlämnade
planen godkändes och 40,000 kronor av
lotterimedel ställdes till förfogande för ett års
undersökningar.

Så snart Kungl. Maj:ts beslut blivit bekant,
påbörjades undersökningarna. Till ledare för
ortnamnskommitténs uppteckningsarbete
utsågs docenten J. Sahlgren. Den 1 jan. 1928
grundades kommitténs arkiv, Svenska
ortnamnsarkivet, vars föreståndare Sahlgren blev.

I detta arkiv, som tills vidare förlades till
universitetsbiblioteket i Uppsala, inordnades
kommitténs äldre samlingar samt allt det
inkommande materialet. Samtliga nya
uppteckningar renskrevos av undersökarna på
sedes-blad (= 1/i6 ark), och dessa inordnades länsvis,
häradsvis och sockenvis i kortfackskåp. I samma
system inordnades också kommitténs rätt
omfattande samlingar av ortnamnsexcerpter ur
medeltida otryckta urkunder.

År 1930 inlämnade ortnamnskommissionen,
som kommittén numera benämnes, en ansökan
om anslag även för de fem län, för vilkas
undersökning ej förut anslag begärts, nämligen
Västmanlands, Stockholms, Gävleborgs,
Jämtlands och Västernorrlands län, och den årliga
tilldelningen av lotterimedel blev därför från
och med år 1931 höjd till 74,000.

Det hade beräknats, att på 10 år från 1 jan.
1928 räknat samtliga Sveriges viktigaste
ortnamn skulle vara upptecknade. Den 31 dec.
1937 utgick sålunda den begärda tidsfristen.
Det kan sägas, att kommissionens plan snart
sagt till punkt och pricka kunnat följas. Det

ursprungligen planerade uppteckningsarbetet
var vid 1937 års utgång i allt väsentligt
avslutat. Genom kommissionens försorg har
under tioårsperioden enbart i sedesformat över
900,000 blad på ort och ställe upptecknade
ortnamn insamlats. Svenska ortnamnsarkivet
innehöll på sin tioåriga födelsedag 1 jan. 1938
världens största samling av i orten
upptecknade ortnamn.

De namnrikaste länen voro Östergötlands
(80,000), Kopparbergs (75,000), Kalmar
(67,000), Jämtlands (62,000), Gävleborgs
(52,000), Västernorrlands (50,000),
Västerbottens (48,000), Skaraborgs (47,000) och
Stockholms län (46,000 blad).

#

I samband med kommissionens tidigare
undersökningar av Älvsborgs, Örebro, Värmlands
och Hallands län igångsattes excerperingar av
de tryckta urkundssamlingarna och den
topografiska litteraturen för Västergötland med
Dal (1902), Närke och Västmanland (1907),
Värmland (1911) och Halland (1918). Samma
urkundssamlingar ha på detta sätt blivit
genomgångna på nytt gång efter annan, vilket
medfört stor tidsutdräkt och risk för
ofullständighet. Svenska ortnamnsarkivet påbörjade
därför redan år 1929 en fullständig excerpering
av alla ortnamnsformer i våra svenska tryckta
urkundssamlingar. Det viktigaste arbetet på
denna gren har utförts av fil. kand. Greta
Enquist, som anställdes som amanuens i nov.
1929. Enbart ur Svenskt diplomatarium (båda
serierna) ha 41,000 sedesblad ortnamnsformer
antecknats.

Det har visat sig, att lokaliseringarna i
di-plomatariernas register ofta äro i behov av
rättelser. Arkivets reviderande
ortnamnsregistrering torde därför komma att bli av den
största betydelse för såväl språkforskare som
lokalhistoriska forskare och bygdeskildrare.
Excerperingen av vår enormt stora
topografiska litteratur kommer att gagna såväl det

129

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:59:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfm/1938/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free