- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
135

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Sojabönan. Möjligheterna för dess odling i Sverige, av G. Nilsson-Leissner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOJABÖNAN

Svalöv, på Skånes sydkust och i
Kalmartrakten, ha ådagalagt, att de allra flesta utländska
sojabönssorterna ej komma till mognad på våra
breddgrader. Detta beror huvudsakligen på
att sojabönan i allmänhet är en s. k.
kortdags-växt (jfr detta häfte, sid. 101 ff.), d. v. s. den har
endast förmåga att utbilda blommor och sätta
frö, om den växer i ett luftstreck, där dagarna
äro relativt korta (12—14 timmar). Mitt på
sommaren är ju dagslängden hos oss större,
och därför blomma dessa sorter först mot
hösten, när dagarna förkortats. Det finnes
emellertid, som professor Rudorf i
Münche-berg påvisat, även sorter, som äro
»dagsneutrala» och ej nämnvärt påverkas av
dagslängden. Ett par sådana engelska sorter odlades
1937 i Svalöv och kommo också där till full
mognad, medan de övriga knappt hunno sätta
baljor. Som bekant var emellertid 1937 års
höst ovanligt lång och mild, varför man av
denna framgång ej bör draga alltför
optimistiska slutsatser. För övrigt mognade i fjol på
Skånes sydkust enstaka plantor av vissa tyska
sorter, vilka utvaldes för vidare uppförökning
och urval. Även i Kalmartrakten blevo en del
bönor fullbildade och kunna användas för
fortsatt bearbetning i syfte att få fram tidigare
sorter. Försöken kunna sägas ha visat om ej
direkt, att med de nu förefintliga stammarna
sojabönsodling kan bli lönande i vårt land, så
dock att det finnes vissa möjligheter för
växtförädlingen att genom urval och korsningar
framställa sorter, som kunna bli lämpade för
vårt klimat.

Enligt tyska, holländska, engelska och
franska försök ger sojabönan kärnskörd ungefär
som ärter (15 dt per har) men dubbelt så hög
äggvite- och 15 gånger så hög fettavkastning
per arealenhet som denna växt. 1 kg ej
olje-extraherat sojamjöl innehåller 4,500 kalorier
och motsvarar i näringsvärde 3,5 kg kött eller
58 st. hönsägg eller 6,5 kg komjölk. Då
importpriset på sojabönor under senare år varierat

Sojaböna, fruktbärande planta. Efter Bowdidge.

mellan 12 och 15 kronor per dt, måste det i
förhållande till priserna på våra övriga foder- och
näringsmedel och då man tar hänsyn till det
höga näringsvärdet anses vara jämförelsevis
mycket lågt. I Tyskland har man emellertid
fått till stånd en viss sojabönsodling genom att
resolut sätta upp priset på inom landet odlade
bönor till ungefär det tredubbla mot
importpriset. Den inhemska odlingen avses där blott
till människoföda, och såsom sådan bli de tyska
sojabönorna trots allt ej så dyra.

Då vi i Nordvästeuropa med våra höga
jordvärden och dryga arbetsomkostnader aldrig
kunna tänka oss att bli i stånd att konkurrera
med producenterna i Manchuriet och Kina,
torde, om någon avsevärdare odling skall kunna
komma till stånd, även i vårt land staten
behöva skydda den inhemska odlingen genom att
garantera ett visst, ej alltför lågt minimipris.
Det är möjligt, att i en framtid, då
växtföräd-larna hunnit bearbeta sojabönorna mera inten-

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free