Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Sojabönan. Möjligheterna för dess odling i Sverige, av G. Nilsson-Leissner - Studieunderstöd, av Fr. Sg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIEUNDERSTÖD
sivt, avkastning och odlingssäkerhet skola
kunna drivas upp och att sojaodlingen även i
Sverige skall kunna bli konkurrenskraftig.
Givetvis kan dock detta ej väntas inträffa inom
de närmaste tio åren. Under denna första tid
måste odlingen av sojabönor hos oss såväl som
i övriga västeuropeiska länder mera betraktas
som en beredskapsåtgärd, vilken understödes
av staten. Odlingen bör blott vara så stor, att
vi i händelse av avspärrning från import snabbt
skola kunna ställa lämpligt utsäde till
förfogande för en mera utbredd kristidsodling.
G. Nilsson-Leissner.
Studieunderstöd.
I Sverige har, kanske mer än i något annat
land, den högre undervisningen sedan
gammalt varit tillgänglig även för de ekonomiskt
mindre väl lottade. Det är en oöverskådlig
rad av män — på senare tid också kvinnor
—, som utgått från mer eller mindre fattiga
hem och över läroverk och universitet eller
annan högre fackutbildningsanstalt nått fram
till levnadsställningar, där de kunnat göra
värdefulla insatser i det stora kulturarbetet i
vårt land. För många av dessa hade väl målet
varit ouppnåeligt, om ej enskild hjälp
givits dem, antingen såsom direkt understöd
av ena eller andra slaget eller i form av
penninglån. Det är ett märkligt förhållande, att,
enligt vad det sagts, det i intet annat land är
möjligt för en studerande att med samma
lätthet som i vårt erhålla lånehjälp för studiernas
bedrivande. Även om denna redobogenhet
naturligtvis har sin frånsida: en större och
mera allmänt förekommande skuldbörda för
den studerade klassen än annorstädes, är den
likväl ett talande bevis på det svenska folkets
hjälpsamhet liksom ock på dess uppskattning
av högre undervisnings betydelse.
Den snabbt fortgående demokratiseringen
även av undervisningsväsendet har yttrat sig
bl. a. i en ökad tillströmning av lärjungar vid
läroverken och vid universitet och högskolor
från ekonomiskt svaga samhällskretsar, och
därmed har också behovet av hjälpåtgärder
stigit. Stor uppmärksamhet har den nuvarande
ecklesiastikministern, statsrådet Arthur
Eng-berg, ägnat häråt. På hans initiativ
verkställdes till en början vissa grundläggande
undersökningar angående tillströmningen till de
intellektuella yrkena samt rörande de svenska
universitets- och högskolestudenternas sociala
och ekonomiska förhållanden (Statens
Offentliga Utredningar 1935: 52 och 1936: 34). Dessa
utredningsarbeten ha sedermera efterföljts av
en helt nyss fullbordad utredning angående
understöd i form av fria bostäder och fri kost
åt studerande vid universiteten i Uppsala och
Lund samt Karolinska mediko-kirurgiska
institutet (Statens Offentliga Utredningar 1937:
44). Utredningsmän ha varit
universitetskanslern Östen Undén (ordf.), professorn Einar
Sjövall och andre bibliotekarien Jonas L:son
Samzelius med fil. mag. Karl Söderberg som
sekreterare.
De sakkunniga lämna till en början en
översikt av de åtgärder vid utländska universitet,
som de sakkunniga benämna »studentsociala».
Översikten visar, att anordningar vidtagits i
de flesta länder. Särskilt under senare år —
ej minst efter världskriget — ha statsmakterna
allmänt igångsatt en mer eller mindre
omfattande understödsverksamhet för
högskolestuderande eller utvidgat redan förefintlig sådan.
I vissa länder har dylik verksamhet hög ålder;
särskilt framstår Danmark, där en betydande
stipendiestiftelse, det s. k. Kommunitetet, år
1539 upprättades av konung Kristian III för
utspisning av fattiga studenter. De flesta äldre
universitet i Europa ha sedan gammalt olika
välfärdsanstalter för de studerande, såsom
me’nsae acadèmicae, studenthem och
stipendiestiftelser.
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
