Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Studieunderstöd, av Fr. Sg - Den nya tryckfrihetsprocessen, av C. G. Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKFRIHETSPROCESSEN
Den lämpligaste formen för understöd anses
vara inrättandet av nya stipendier, helst i form
av fri bostad och fri kost. Stipendierna böra
utgå under de första studieåren, då
svårigheterna att på annat sätt få medel till studierna
vanligen äro störst, och få sökas även av
sådana, som ännu ej vunnit inträde i läroanstalt.
Utdelningen skulle ske genom en vid varje
universitet och vid Karolinska institutet
inrättad nämnd, som skulle samarbeta med övriga
stipendieutdelande organ vid ifrågakommande
läroanstalt. Varje nämnd tänkes bestå av fem
ledamöter, av vilka två äro utsedda av de
studerande vid envar av nämnda högskolor. Den
bör utse de företag, där stipendiaten skall
åtnjuta kost och logi. Stipendium skulle få
innehavas ett år i sänder, tills vidare under en
tid av högst sex terminer. Eventuellt
uppkommande överskottsmedel böra utdelas under
läsårets lopp. De sakkunniga beräkna, att för
närvarande av det totala stipendiebeloppet, som
av dem beräknats till 300,000 kronor årligen,
50% skulle utgå till Uppsala, 40% till Lund
och återstående 10 % till Stockholm.
Utöver nu berörda stipendier hä de
sakkunniga föreslagit vissa andra stödåtgärder. Så
föreslås inrättandet av en statlig lånefond för
uppförande av studentbyggnader, till vilken
skulle lämnas ett grundanslag av 500,000
kronor. Vidare anse de sakkunniga, att ännu en
lånefond bör upprättas, avsedd att lämna
studielån åt de studerande, vilka fördenskull ej
längre borde få lån ur den nuvarande
studielånefonden. Den nya fonden skulle få tagas i
anspråk ej blott av obemedlade studerande
utan även av mindre bemedlade. Lånebeloppen
borde utgöra högst 1,500 kronor för studier i
Uppsala och Lund och högst 2,000 kronor för
studier i Stockholm. Statens anslag borde
under första året bestämmas till 200,000 kronor.
De sakkunniga diskutera frågan om utvidgande
genom statens mellankomst av de nuvarande
studentkreditkassornas verksamhet men ha
funnit, att vissa svårigheter lägga hinder i
vägen för en dylik åtgärd. De betydande
kostnader, som inköp av erforderlig studielitteratur
ofta medför, ha föranlett de sakkunniga att
föreslå särskilda bokstipendier. Medel härtill
kunde man erhålla genom att taga i anspråk
de nu utgående s. k. kungliga och
riksstats-stipendierna, som alltså skulle förvandlas till
bokstipendier på förslagsvis 100 kronor stycket.
Fördelningen skulle ske av
statsstipendienämn-derna. Inom samma område rör sig de
sakkunnigas sista förslag, som går ut på anhållan
om närmare utredning om möjligheten av ett
statsanslag för upprättande och underhåll av
en boksamling, omfattande s. k. kursböcker,
som kunde få lånas av studenterna.
De sakkunnigas förslag är som synes ganska
vittutseende och skulle, om det genomfördes,
medföra avsevärda kostnader. Men
uppenbarligen skulle åtgärder av de nämnda slagen
vara av den största betydelse för befrämjande
av den ytterligare »demokratisering» av
universiteten, som i direktiven för de sakkunnigas
arbete betecknats som önskvärd. Fr. Sg.
DEN NYA
TRYCKFRIHETSPROCESSEN.
Juryn i tryckfrihetsmål är en säregen
företeelse inom det svenska rättsväsendet. Den
infördes år 1815 genom ändring i den då blott
tre år gamla tryckfrihetsförordningen, och man
väntade sig stora fördelar av reformen. Juryn
skulle för brottslighetens bestämmande äga ett
friare utrymme än domaren, yttrade
konstitutionsutskottet vid 1815 års riksdag, och den
skulle »med detsamma afskära möjligheter till
undanflygter och förkorta rättegången, men
skulle också, genom sin sammansättning och
dess för hvarje särskildt fall gjorda tillkallande,
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
