Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Den nya tryckfrihetsprocessen, av C. G. Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKFRIHETSPROCESSEN
för den oskyldige framställa en säkrare till—
flygt och ett starkare hopp om ett opartiskt
bedömande».
De citerade orden vittna om den tilltro man
vid nämnda tid hyste till lekmannajuryn, den
form för lekmännens deltagande i
rättskipningen, som äger gammal hävd i England och
som efter franska revolutionen var på väg att
spridas över Europa. Inom det begränsade
område, tryckfrihetsprocessens, där juryn vann
insteg hos oss har den otvivelaktigt fått ett
starkt fotfäste. Dess existens har hittills icke
varit allvarligt hotad. Detta är
anmärkningsvärt i betraktande av att erfarenheterna av
juryns verksamhet i praktiken varit tämligen
nedslående. Det har sedan länge stått klart,
att de förhoppningar, som knötos till juryn vid
dess tillkomst, ingalunda blivit infriade. Och
det har rått en påtaglig enighet —
dokumenterad såväl i sakkunnigbetänkanden som i
riksdagsskrivelser — därom, att
tryckfrihetsprocessen var behäftad med allvarliga brister
och att en reform var nödvändig. Det ligger
ingen överdrift i påståendet, att utgången av
jurymål varit synnerligen oberäknelig och att
dessa mål varit betydligt både långvarigare och
dyrare än andra mål.
Juryn har att besvara frågan om en tryckt
skrift är brottslig efter viss eller vissa av
åklagaren eller målsäganden angivna paragrafer i
tryckfrihetsförordningen. Juryns svar är
avgörande för frågan om den tilltalade skall
straffas och vilket lagrum då skall tillämpas.
Med de befogenheter, som sålunda tillagts
juryn, vilka i realiteten äro större än de som
tillkomma brottmåls jury i andra länder, är det
tydligen av största vikt, att juryn städse består
av väl kvalificerade och opartiska personer
samt att själva rättegångsproceduren är
anordnad på ett ändamålsenligt sätt. I båda dessa
hänseenden ha allvarliga erinringar kunnat
göras mot den hittillsvarande ordningen. Den
reform, som genomförts under år 1937, har
åsyftat en förbättring härutinnan. Reformen
har alltså måst inriktas på lösandet av två till
sin natur ganska olika frågor, den ena avseende
juryns organisation, dess sammansättning och
sättet för dess bildande, den andra själva
processförfarandet i tryckfrihetsmålen.
De till den 1 juli 1937 gällande
bestämmelserna innehöllo i fråga om juryn, att den skulle
bestå av nio för medborgerlig dygd väl kända
personer. Sedan ett mål blivit instämt och
handläggningen därav blivit i vanlig ordning
slutförd vid domstolen, skulle vardera parten
välja fyra samt domstolen fem personer.
Sedan eventuella jävsfrågor avgjorts av
domstolen, hade vardera parten att utesluta en av
domstolens och en av motpartens kandidater.
De återstående nio, vilka alltså utgjorde juryn,
skulle därefter sammankallas för att avlägga
jurymannaed, innehållande bland annat löfte
att icke yppa hur rösterna utföllo inom juryn.
Av domstolen skulle juryn sedan erhålla »en
kort och noga bestämd skriftlig
sammanfattning av målets beskaffenhet och skick», och
vidare skulle den s. k. juryfrågan framställas.
Sedan detta skett och juryn därjämte fått till
sig överlämnad den åtalade skriften samt
domstolens protokoll och handlingar i målet, skulle
juryn sammanträda till enskild överläggning,
vilken måste pågå utan avbrott till dess
omröstning skett. För fällande dom föreskrevs,
att två tredjedelar, d. v. s. sex av jurymännen,
besvarat juryfrågan jakande.
De nya lagbestämmelserna innebära
beträffande juryns bildande den betydande
förändringen, att fem av jurymedlemmarna skola
uttagas genom lottning bland ett större antal
på förhand av domstolen utsedda, på en
jury-mannalista uppförda personer. De övriga fyra
väljas av parterna. På jurymannalistan skola
uppföras i Stockholm åttio, i Göteborg sextio
och på övriga orter fyrtio personer. Valet
gäller för tre år. Det föreskrives, att till
uppförande på listan skola utses för omdömesgill-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
