Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Den nya tryckfrihetsprocessen, av C. G. Hellquist - Universitetsstudier och studentliv i stormaktstidens Sverige, av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIVERSITETSSTUDIER
den uppnåtts. Såväl parterna i
tryckfrihetsmålen som domstolarna själva ha visat stor
förståelse för de krav, som ställas på dem i
denna för vår domstolspraxis hittills
främmande processordning. Det torde icke behöva
råda tvivel om att icke de svårigheter
beträffande bevisupptagning, protokollföring m. m.,
som äro nödvändigt förbundna med den nya
ordningen, skola kunna övervinnas efter hand
som de praktiska erfarenheterna ökas.
Beträffande ordningen för juryns medverkan
i rättegången är i den nya lagen stadgat, att
juryman skall äga att genom rättens
ordförande framställa frågor till parter, vittnen eller
andra. Juryfrågan eller juryfrågorna skola
avfattas omedelbart efter huvudförhandlingens
slut. Juryn skall därefter överlägga i enrum
under en av juryn vald ordförande och får
icke åtskiljas innan samtliga frågor blivit
besvarade. Beslutet skall grundas på vad som
förekommit vid huvudförhandlingen. Det skall
avfattas skriftligen och tillställas rättens
ordförande, varefter rätten har att avkunna utslag
i målet senast påföljande söckendag.
Juryman-naeden har ersatts med en högtidlig försäkran
på heder och samvete.
Till slut må nämnas, att den nya lagen även
innehåller regler om vilka domstolar, som äro
behöriga att upptaga mål om ansvar för tryckt
skrifts innehåll. Liksom hittills skola endast
rådhusrätter ifrågakomma, men en begränsning
har skett, varigenom omkring femtio
rådhusrätter förlorat sin behörighet i detta hänseende.
Begränsningen har skett så, att
tryckfrihetsmålen förbehållits rådhusrätterna i
residensstäderna samt i övrigt rådhusrätter, där utom
borgmästaren finnas minst två lagfarna
ledamöter. Är en skrift tryckt i stad, som icke
äger behörig rådhusrätt, eller på landsbygden,
skall mål om skriftens brottslighet upptagas
av rådhusrätten i residensstaden.
C. G. Hellquist.
UNIVERSITETSSTUDIER
OCH STUDENTLIV
I STORMAKTSTIDENS
SVERIGE.
Vid stormaktstidens början fanns inom det
svenska rikets gränser endast ett universitet
— Uppsala. Men detta universitet förblev ej
länge rikets enda. Genom segerrika krig
utvidgades den svenska staten och kom
småningom att till stora delar omsluta Östersjön.
För de nya provinsernas behov upprättades
nya högskolor ■—■ genom Pommerns
besittningstagande kom dessutom det gamla medeltida
universitetet i Greifswald under svensk
överhöghet —, och mot slutet av stormaktstiden
räknade det svenska väldet på detta sätt ej
mindre än fem universitet. Bland dessa var
Dorpats universitet, avsett för de nyvunna
baltiska provinsernas behov, ett verk av
Gustav Adolf, grundat genom en
stiftelseurkund, utfärdad några månader innan han slöt
sitt liv på Lützens slagfält. Med utförandet
hade han betrott sin forne lärare Johan Skytte,
nu generalguvernör över Livland. •—■ För den
finska riksdelen inrättades universitetet i Åbo
genom förmyndarstyrelsens beslut och under
Per Brahes ledning 1640. Slutligen tillkom för
de nyvunna skånska provinserna universitetet
i Lund 1668.
Det ligger nu nära till hands att anta, att
studenterna från det egentliga Sverige i
huvudsak höllo sig till Uppsala universitet jämte
— senare — Lunds. Men så var i själva verket
ingalunda fallet. Redan då Dorpats universitet
begynte sin verksamhet 1632, strömmade
studenter till från Sverige, och detta
förhållande fortfor, så länge universitetet ägde
bestånd. Även från Finland besökte talrika
studenter den baltiska högskolan. I dess äldsta
matrikel, som går till 1665, utgöra svenska och
finländska studenter drygt hälften. Och på-
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
