Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Universitetsstudier och studentliv i stormaktstidens Sverige, av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIVERSITETSSTUDIER
fallande är, att av dessa det
fattiga Småland bidrager med
större antal än någon annan
landsända. Tydligen måste
denna starka tillströmning
från de äldre delarna av
riket ha uppmuntrats av
regeringen som ett medel till
väldets konsolidering.
När Åbo universitet 1640
öppnade sina portar, blev
förhållandet där likartat. Under
de tidigare åren av dess
tillvaro finner man, att ända till
40 % av de nyinskrivna anges
som hemmahörande på denna
sidan Bottenhavet; även här
finner man främst
smålänningar, därnäst västgötar,
värmlänningar,
västmanlänningar och sörmlänningar. De
här studerande rikssvenska
studenterna voro så talrika, att de redan
från början fördelades i icke mindre än
sex »nationer», ett antal, som de inhemska
finska nationerna uppnådde först tjugu år
senare. Först under 1700-talet — då Finland
upprepade gånger var föremål för rysk
invasion — nedgick rikssvenskarnas antal, så att
de slutligen 1798 kunde sammanslås till en
enda nation. Denna, kallad den »sveogötiska»,
bestod formellt ända till 1829. Man frågar sig
varpå denna starka emigration av studenter
från Sverige till universiteten på andra sidan
Östersjön berodde. Det må ju vara, att
åtskilliga lockades av utsikten till beställningar i de
främmande landsdelarna och även vunno
sådana, särskilt i de baltiska provinserna. I
Finland torde de dock svårligen ha kunnat tävla
med landets egna barn om det som främst kom
i fråga, de prästerliga tjänsterna. Redan
språket lade hinder i vägen. De flesta återvände
säkerligen till hemstiftet och vunno sin be-
Gamla universitetsbyggnader i Uppsala. T. v. Karolinska akademien, i
bakgrunden Skytteanum, t. h. Oxenstiernska palatset, 1708 inköpt till
akademiskt sjukhus. Efter J. B. Busser, »Utkast till beskrifning om
Upsala» ti769—73).
fordran där. Under senare delen av
stormaktstiden gör sig dock även en stark
tillströmning gällande till Lunds universitet,
särskilt när dess verksamhet efter Karl XI :s
danska krig återupptogs 1681. I
försvenskningsarbetets tjänst uppmuntrades denna
strömning från regeringshåll.
Kanske ha också rent praktisk-ekonomiska
förhållanden ofta varit bestämmande, när den
fattige bondestudenten i valet mellan Uppsala
och t. ex. Åbo valde det senare universitetet
för sina studier. Kanske var utsikten att
erhålla ett av de kungliga stipendierna större
där, kanske voro levnadsomkostnaderna
billigare. Måhända hade man mäktiga gynnare
på orten — för en smålänning låg det nära till
hands att tänka på att greve Pers grevskap
ju omfattade en del av Småland, att
prolsans-lern för det nyinrättade universitetet,
Åbo-biskopen Isak Rothovius, var god smålänning,
liksom professor Michael Wexionius (senare
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
