Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Universitetsstudier och studentliv i stormaktstidens Sverige, av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIVERSITETSSTUDIER
adlad Gyldenstolpe), en av det nya
universitetets prydnader.
Men även geografiska skäl kunna ha spelat
in, fastän det kan te sig paradoxalt för vår
uppfattning. Att från en av rikets avlägsnare
provinser landvägen komma till Uppsala var
både besvärligt och kostbart. Sjövägen ställde
sig väl i allmänhet billigare; men då kom man
nog med en skuta t. ex. från Kalmar under
gynnsamma förhållanden snabbare och
bekvämare till Åbo än via Stockholmsskären och
Mälaren till Uppsala. Man kunde också lätt
medföra smörbyttan, brödtunnan, tinan med
det saltade köttet och vad mera, som kunde
tagas med från faderstjället. Ty att den tidens
studenter i stor utsträckning levde på hemifrån
medförd torrskaffning får man antaga.
Om alltså studenttillströmningen till de
nygrundade universiteten tidtals var stark,
kunde andra omständigheter driva den i motsatt
riktning. Krig och örlig kunde försvåra dessa
högskolors verksamhet eller komma den att
helt avstanna. Värst var Dorpat utsatt, där
ryssarnas härjningar under Karl X Gustavs
krig tvungo universitetet att för lång tid sluta
sina portar. Samma förhållande inträdde vid
den unga högskolan i Lund, då danskarna
under Karl XI :s tid inföllo i landet, och med den
långvariga ryska ockupationen av Finland
under »stora ofredens» senare år övergick
samma öde Åbo universitet. De rikssvenska
studenterna flydde över till Sverige, och en
del av deras finska medbröder följde efter.
Till sist kunde man ej ens i Uppsala känna
sig trygg, när under krigets slutskede
ryssarnas mordbrännarskaror härjade i Roslagen.
Det är naturligt, att Uppsala universitet i
fråga om organisation, privilegier, studiernas
bedrivande o. s. v. blev förebilden för de
övriga svenska högskolorna. En skildring av
förhållandena där kan därför i allmänhet
taget anses representativ även för förhållandena
i Åbo, Dorpat eller Lund.
Låt oss då söka föreställa oss hur en
akademisk studiebana kunde te sig under
stormaktstiden.
Försedd med ett i svassande latinska ordalag
avfattat »testimonium» eller betyg från
gymnasiets rektor, beger sig den blivande
studenten i väg på den långa färden till
lärdomsstaden. I kärran eller — om det är vinterföre
—- släden har han kanske en fjärding med
torrbröd och några marker smör i en bytta.
I »våtsäcken» ligger den nya studentdräkten,
förmodligen den första dräkt av kläde han
ägt, ty hittills har han gått i skinnbeslagna
vadmalskläder. Där ligger också hans lilla
förråd av böcker. Detta jämte ett litet antal
blanka silverdalrar är — förutom den
faderliga välsignelsen — ungefär hela utrustningen
hemifrån. Och så bär det av mot målet — med
Gud i hågen och fast förvissning, att »Herren
förser väl offret». Genom Fjärdings-,
Svart-bäcks- eller Kungsängstullen drager vår
studiosus in i staden, som är »Athenas och
musemas hemvist». Eller måhända kommer han
över Stockholm och har då tillryggalagt den
sista delen av färden med en av professor
Rudbecks postjakter. Sedan det första
bestyret att skaffa härbärge är överstökat — det
blir nog en kammare av enklaste slag, kanske
delad med en eller flera kamrater —•, gäller
det närmast att undergå inskrivningen vid
universitetet och vad därmed följer. Först
besöker han dekanus i filosofiska fakulteten för
att undergå examen. Den omfattar de
vanliga gymnasieämnena och är tämligen lätt
överstånden. Därnäst kommer
depositionen, som är en betydligt otrevligare sak. Vad
depositionen innebär är ej så lätt att
förklara. Depositionsceremonien, vars ursprung
går tillbaka ända till medeltidens universitet
och som överallt förekom, kan sägas ha haft
till uppgift att beteckna, att den nyblivne
studenten nu borde avlägga all den råhet
och okunnighet, den djuriskhet, som antogs
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
