Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Universitetsstudier och studentliv i stormaktstidens Sverige, av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIVERSITETSSTUDIER
ha utmärkt honom tidigare. Benämningen
kommer av latinska verbet depo’nere,
avlägga. Vid ceremonien symboliserades
delin-kventernas tidigare tillstånd genom den
löjliga utstyrsel, vari de framfördes; de buro
slokiga hattar och trasiga kappor, horn och
åsneöron, och i munnen sutto långa svinbetar.
De underkastades nu av ceremoniens ledare,
den s. k. depositorn, snärjande frågor, vilka
endast med svårighet kunde besvaras redan
på grund av de långa svinbetarna. Därpå
utrycktes dessa av depositorn och hans
medhjälpare medelst en stor trätång, hornen
avsågades, åsneöronen bortrycktes, och slutligen
lades delinkventen raklång på golvet och
hyvlades med en jättelik trähyvel. Under aktens
gång förklarades utförligt och på latin den
symboliska betydelsen av var och en av dessa
åtgärder, och till sist höll depositorn ett efter
tillfället lämpat tal. Man skulle kunna tro,
att det här rörde sig blott om ett vanligt
studentskämt, men saken fattades allvarligare än
så av en gången tids människor, vilka lade en
vikt vid symboliska handlingar, som är oss
mycket främmande. Depositorns ämbete var
fullt officiellt och bekläddes vanligen av
någon bland de yngre lärarna.
Nu kan vår studiosus äntligen bli
inskriven i universitetets album och avlägga
studenteden. Men om man tror, att hans vedermödor
därmed voro slut, misstar man sig grundligt.
Man kunde snarare påstå, att nu först började
de på allvar. Ty nu var det de äldre
landsmännen inom nationen, som togo hand om
hans uppfostran. Han skulle gå p e n a 1, som
det hette; vi ha av detta ord fått uttrycket
penalism. — Indelningen i nationer är, som
man vet, i våra dagar gemensamt utmärkande
för Sveriges och Finlands universitet, och den
går tillbaka till förra hälften av 1600-talet.
Redan på 1640-talet äro många nationer fullt
utbildade, ha skrivna stadgar —- naturligtvis
på latin —, album och kassor, som förvaras i
»fiscus» eller nationskistan. Nationen styres
tämligen enväldigt av sina »seniorer», äldre,
mera ansedda landsmän, med en eller två
kuratorer i spetsen. På grund av de
mångahanda missbruk, som förekommo inom
nationerna, särskilt vid behandlingen av de
nykomna studenterna, sökte universitetets
myndigheter till en början motarbeta nations
-väsendet. Snart nog slog man dock in på den
motsatta vägen — det befanns, att dessa
sammanslutningar stiftsvis tvärtom kunde vara
till nytta som ett medel till kontroll över de
yngres seder och studier. På 1660-talet
ställdes därför varje nation under en professors
Depositionsverktyg tillhörande Uppsala universitet.
I vänstra raden uppifrån och ned svinbetar, borr och
tång, i mitten yxa, t. h. hyvel.
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
