Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Februari 1938 - Virus som sjukdomsalstrare, av Hilding Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIRUS
Ännu märkligare är det, att samma främmande
äggviteämne bildas även om sjukdomen
överföres på tomater, spenat och Phlox, de båda
senare avlägsna släktingar till tobak.
Det stora problemet är nu om detta
äggviteämne är rent eller om till äventyrs ett
virus häftar vid det. Stanley har på många
sätt sökt visa preparatets renhet utan att dock
kunna lämna något absolut bindande bevis.
Inga-Britta Quensel och Svedberg framhålla,
att den nästan fullkomliga homogeniteten med
avseende på elektroforetisk mobilitet, som
dessa forskare konstaterade, är oförenlig med
tanken, att vi här skulle ha att göra med
organismer.
Det torde därför vara svårt att göra någon
mera vägande invändning mot följande av
Stanley gjorda uttalande. »Med hänsyn till
den fullständiga frånvaron av allting, som kan
tolkas i motsatt riktning, anser jag, att
resultaten berättiga, åtminstone för närvarande, till
den slutsatsen, att detta ovanliga
högmolekylära äggviteämne verkligen är
tobaksmosaik-sjukans virus.»
I vad mån det kan förhålla sig på liknande
sätt med det aktiva agens vid andra
virussjukdomar hos djur och människor är ännu
omöjligt att säga. Med hänsyn till
tobaks-mosaiksjukans fullkomliga likhet med vissa
andra virussjukdomar synes det mer än
sannolikt, att vi här icke ha att göra med en
isolerad företeelse. Tvärtom ha på allra
senaste tiden arbeten publicerats, som utgöra
ett stöd för antagandet, att även andra virus
förhålla sig på liknande sätt. Om nu virus är
ett äggviteämne, så måste detta på något sätt
nybildas av cellen själv, trots att detta leder
till dess död. Hur därvid tillgår är emellertid
höljt i dunkel.
Virus visa en egendomlig förmåga att
förändra sig, en egenskap, som man har belagt
med många olika namn alltefter de olika
synpunkter, ur vilka man har studerat den. Man
har bland annat talat om att virus »adapterar»
sig eller att det »muterar». Med några
exempel skola vi söka klarlägga detta fenomen.
Den vanliga mosaiksjukan ter sig i form av
omväxlande ljusa och mörkt gröna fläckar på
bladen, men dessutom uppkomma här och där
smärre gula fläckar. Mc Kinney har genom
att skära ut de gula fläckarna och inympa dem
fått fram en variant av sjukdomen, som
karakteriseras av enbart gula fläckar och som
går under namn av »yellow». Även andra
varianter finnas.
Hur skall man tänka sig, att en dylik
variant uppkommer? En möjlighet är den, att
det ursprungliga virus är en blandning av
flera och att »yellow» sålunda endast är en
renodling av en av virusstammarna. En annan
är, att den gula varianten uppkommer ur den
gröna genom »mutation» och vice versa. Detta
har J. Jensen sökt visa. Han ympar över det
vanliga virus på Nicotiana glutinosa, på vilken
det ger lätt isolerade fläckar. Från en dylik
fläck, fri från gul tillblandning, ympar han
därefter över på en frisk planta. Sedan denna
sjuknat, ympar han från densamma återigen
över på en frisk planta o. s. v. generation efter
generation, sålunda en renodling. Några gula
fläckar uppkomma ej. Överföres däremot virus
exempelvis från femtonde generationen till en
annan tobaksart, Nicotiana sylvestris,
uppenbara sig snart de gula fläckarna. Tydligen är
det miljöförändringen, som här är orsaken, och
uttrycket »mutation» är ju redan ur denna
synpunkt olämpligt.
Det finns en mängd exempel på hur virus
vid sjukdomar hos människor och djur kunna
förändra sig på liknande sätt. Ett av de mest
påtagliga är smittkoppsvirus’ förändring till
vaccinvirus och vice versa. Många experiment,
utförda under hela 1800-talet och även senare,
ha visat, att smittkoppor från människor kunna
överföras på djur. Den sjukdom, som då
uppkommer, är likartad med vanliga kokoppor,
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
