- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
165

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Det svenska diplomatarieverket, av Ernst Nygren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIPLOMATARIUM

av historien kan synas likgiltig, till äventyrs
erbjuder upplysningar för forskaren i en annan.
Dock inbegripas härunder varken lagarna eller
»historiska författares arbeten», vilka redan
fått eller kräva särskilda utgivningsverk.
Liljegrens verk erbjuder också därutinnan en stor
skiljaktighet från tidigare planer, även
Nordins, att det utger handlingarna i kronologisk
följd utan avseende på innehållet.

Efter Liljegrens död framförde B. E.
Hilde-brand under åren 1842—65 verket t. o. m. år
1347 i tre omfångsrika delar, präglade av hans
sakkunskap och noggrannhet. Hildebrand utgav
även ett komplement till detta i sitt ståtliga
sigill verk (»Svenska sigiller från medeltiden»,
h. 1—2, 1862—67), därmed uppfyllande punkt
11 av Liljegrens plan eller att sigillen under
varje avtryckt brev skola angivas »med
hänvisning till den planche, hvarå desamma finnas . . .
af tecknade». På Vitterhetsakademiens
uppdrag verkställde slutligen den norske
historieprofessorn P. A. Munch (d. 1863) avskrifter ur
Vatikanarkivet av Sverige berörande påvliga
urkunder.

För diplomatarieverkets fortsättning
efterlämnade Hildebrand handskrivna samlingar i
sju band, omfattande åren 1164—1600, och en
supplementbunt. Bland det otryckta
innehållet i dessa märkas särskilt
Linköpings-bibliotekarien Wiedes avskrifter. Med L. F. Rääf
uppehöll Hildebrand trägna förbindelser, så länge
Ydre-drotten levde, varom företalen till
delarna 3 och 4 av diplomatariet vittna. I
det senare har han även glädjen att
kungöra den till Vitterhetsakademien gjorda gåvan
av Rääfs Diplomatarium i fem starka
kvartband; i verkligheten består detta av sex band,
ehuru det sjätte innehåller breven om Ydre
härad, vilka tryckts i författarens bekanta
arbete. Rääfs säkra avskrifter äro av
betydelse, därför att de i många fall återge
dokument i enskild ägo och kompletteras av
beskrivningar eller avritningar av sigillen.

Hildebrands liksom Liljegrens arbete hade
tryckts på utgivarnas egen ekonomiska risk,
om de också fått ett offentligt understöd genom
statens och prästeståndets inlösen av ett visst
antal exemplar av varje del. Denna personliga
risk för utgivaren undanröjdes äntligen genom
en av sekreteraren i Krigshovrätten greve E. L.
W. Posse år 1868 gjord testamentarisk
disposition och föreskriften, att under vissa
omständigheter en fond skulle bildas av de donerade
medlen (den s. k. Posseska fonden), vilken skulle
tillfalla riksarkivet »för att användas till
fortsättande af Svenskt Diplomatarium samt svenska
medeltidssigiller». Tack vare denna donation
kunde nu en sjätte del av diplomatariet
påbörjas genom Emil Hildebrand (f. 1848, d. 1919,
den förre utgivarens son och slutligen
riksarkivarie), vilken år 1878 framförde detta till
och med 1350, och en ny serie öppnas av C.
Silfverstolpe (f. 1840, d. 1899 såsom arkivarie
i riksarkivet och hovmarskalk), genom vilken
tre delar för tidsskedet 1401—20 utgåvos under
åren 1875—92. I denna serie utkommo
sedermera dels register till tredje delen (1902), dels
(1903—04) ett supplement i två häften av en
fjärde del genom K. H. Karlsson (död 1909
som amanuens i Kungliga biblioteket). Dessa
omfatta påvliga aktstycken från tiden 1401—
0713/3, vilka framkommit genom deras
utgivares vistelse vid Vatikanarkivet såsom
Vitterhetsakademiens forskarstipendiat åren 1894—
1900. År 1914 återupptogs arbetet på den äldre
serien genom dåvarande docenten, nu
professorn Sven Tunberg, vilken åren 1916—21
framförde det sjätte bandet till och med 1355. En
specialserie (»appendix») av diplomatariet —■
»Acta pontificum Suecica» — uppdrogs år 1914
åt förste arkivarien L. M. Bååth och har under
år 1936 börjat utkomma med aktstycken av
kameralt innehåll. För denna publikation har
dess utgivare från och med år 1920 i samarbete
med representanter från de övriga nordiska
länderna under längre perioder uppehållit sig

2—NFM3S:3

165

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free