Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Fruktträdens fertilitet och sterilitet, av O. Heilborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTTRÄD
Pollensteriliteten innebär, att en större
eller mindre del av ståndarmjölet (pollenet)
dör (s. k. pollenletalitet) eller åtminstone blir
abnormt utvecklat. Ett sådant dött eller miss-
Bild 1. Ståndarmjöl av en triploid äpplesort. Några
korn äro abnormt utbildade, några förkrympta och
tomma. Groningen är dålig (blott två ha grott).
bildat ståndarmjöl kan naturligtvis icke
fungera. Samma letalitet och samma
missbildningar- kunna troligen även träffa fröämnenas
embryosäckar. Embryosäcksteriliteten har
emellertid uppmärksammats mindre, emedan
den är svårare att undersöka och måhända
även spelar mindre roll. Pollensteriliteten är
särskilt utpräglad hos vissa äpple- och
päronsorter, vilka benämnas triploida, emedan de
i sina cellkärnor ha tre satser kromosomer
(3x17 = 51) i st. f. de hos s. k. diploida sorter
förekommande två satserna (2x17=34). Hos
äpplen utgöra triploiderna ungefär 1/5—1/ e av
samtliga sorter. Exempel på vanliga triploida
äpplesorter erbjuda Balduin, Blenheim, alla
slags Gravensteiner, Husmodersäpple, Ribston
och Schöner von Boskoop. Hos samtliga dessa
är endast en liten procent av ståndarmjölet
funktionsdugligt. Diploiderna, till vilka de
flesta av de gamla svenska fruktträdgårdarnas
äpplesorter synas höra, ha däremot ett vida
bättre och ofta fullgott pollen. Då triploiderna
emellertid bruka vara värdefulla, böra de i
alla fall odlas, och den nödvändiga
fruktsamheten i äppleträdgården erhålles därigenom,
att diploider och triploider planteras
tillsammans i lämplig blandning, varvid diploiderna
få tjänstgöra som pollenleverantörer.
Triploidernas dåliga ståndarmjöl uppkommer
genom störd och oregelbunden
reduktionsdelning vid pollenkornens bildning. Hos
diploiderna är reduktionsdelningen däremot normal.
Likväl uppvisa diploiderna själva betydande
inbördes skillnader i fråga om pollenets
duglighet. Hos somliga diploida sorter äro sålunda
praktiskt taget 100 % av pollenkornen
livsdugliga (t. ex. hos Sävstaholm, Oranie), medan hos
andra diploider en högre eller lägre procent
(oftast ungefär 1/8) av kornen alltid dö (t. ex.
hos olika slags astrakaner, Åkerö). Denna
pollenletalitet torde orsakas av särskilda,
mendlande anlag (s. k. letalgener). — Päron
uppvisa i princip samma typer av
pollensterilitet som äpplen. Pollensterilitet av något slag
torde även förekomma hos vissa
körsbärs-och plommonsorter men är där föga känd.
Korsnings- och självsteriliteten
innebär, att pollenkornen, trots att de i och för
sig äro normalt utbildade och livsdugliga, likväl
i många fall sakna förmåga att fullgöra
befruktningen. Detta slags sterilitet (även kallad
»inkompatibilitet») är bland fruktträd mest
utpräglad och bäst studerad hos de söta körsbären
(Prunus auium-sorterna). Alla sorter av söta
körsbär äro strängt självsterila, d. v. s.
självpol-lination medför felslagen skörd. Korspollineras
olika sötkörsbärssorter inbördes, erhålles i vissa
kombinationer fruktsättning, i andra icke, och
sötkörsbärssorterna låta indela sig i
sterilitetsgrupper: alla sorter, som tillhöra en
och samma grupp, äro inbördes sterila i alla
kombinationer, medan sorter, som tillhöra
olika grupper, sätta frukt vid inbördes
kors-pollination. I England, där de mest omfattande
pollinationsförsöken utförts, ha enligt senaste
resultat (1937) minst 11 sådana intrasterila,
interfertila grupper av sötkörsbärssorter
kunnat urskiljas; troligen är antalet större. Lik-
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
