Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Hur förhistoria blir historia, av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHISTORIA OCH HISTORIA
Män frambärande gåvor till farao. Väggmålning från
storvesiren Senmuts grav, början av 1500-talet f. Kr.
i vissa rum, i vilka de lämnat efter sig
sen-mykenska vaser. Samma vaser påträffas i den
stad, som den berömde kättarkonungen
Eche-naten (Amenofis IV) lät uppföra på en förut
obebyggd plats kort efter sitt regeringstillträde
1375 f. Kr. och som övergavs kort efter hans
död 1358. Palatsets i Knossos slutliga
förstöring och den senmykenska tidens början måste
således falla före Echenatens tid och efter det
Ingången till den mykenska borgen i Mykene, den
s. k. lejonporten.
föregående århundradets första del, i runt tal
omkring 1400 f. Kr. Naturligtvis råder ovisshet
på några årtionden, högst ett halvt århundrade.
Vi komma så till frågan vilket folk som
skapat den minoiska kulturen. Det betraktas
som ett axiom, att indoeuropeiska folk överallt
i södern äro invandrare. Vad Grekland
beträffar, kan det bevisas. Inga ord leva kvar
så segt som ortnamn. När det sista rödskinnet
dött, skola ortnamn som Potomac, Susquehanna
och Minnesota vittna om Amerikas forna
be-byggare. I Grekland, på dess öar och i Mindre
Asiens sydvästra hörn finnas talrika ortnamn
med ändelser, som företrädas t. ex. av
Korin-thos och Parnassos, och samma ändelser
återkomma i vissa namn på sydliga växter, t. ex.
o’lynthos, fikon, och kulturord, t. ex.
asa’min-thos, badkar. Dessa ord ha ingen anknytning
till grekiskan utan äro de sista resterna av
det förgrekiska språket, som var utbrett över
det nämnda området. Det är ett naturligt
antagande, att en någorlunda enhetlig kultur
skall ha varit utbredd över samma område
samtidigt med detta språk. Denna fordran
motsvaras av två arkeologiska perioder, den ena,
den senmykenska tiden, är för sen, ty då bodde
greker sedan länge i landet. Man måste
således välja den andra, den första huvudperioden,
som ungefär motsvarar det tredje årtusendet
f. Kr. Då beboddes Grekland, öarna och
sydvästra Mindre Asien av ett folk av okänd men
icke indoeuropeisk ras, vilket på Kreta under
förra delen av det följande årtusendet under
inflytelser från östern skapade den minoiska
högkulturen.
Grekernas invandring började således tidigast
vid den andra huvudperiodens början omkring
2000, senast vid dess slut, omkring 1600 f. Kr.
Avgörandet av denna fråga är ovisst och i stort
sett mindre viktigt; jag förbigår den och
vänder mig till en annan fråga, i vilken olika
meningar yppat sig. Den minoiska kulturen
gick omkring 1600 f. Kr. plötsligt över till
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
