Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Geokronologi. Förhistoriska årtal gentemot gissningstal, av Gerard De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G EOKRONOLOGI
kors samt med uppåt eller nedåt riktade små
tangenter.
Över huvud taget lär man numera ej kunna
förneka, att de omedelbara
temperaturobservationerna inom en gång i tiden nedisade och
ur klimatisk synpunkt närmast jämförliga delar
av jordklotet under hela den korta
»instrumentperioden» i allt väsentligt överensstämma
med de faktiska upplysningar, som efter hand
kommit till stånd genom den svenska tidskalan
och dess kontrollfilialer från en mer än 100
gånger så lång tid.
Detta gäller för de forna
nedisningsområdena på såväl norra som üödra halvklotet
lika väl för nutida temperaturobservationer
som för de tusentals år omfattande
varvserierna. För dessa är det givetvis frågan om
växlingen mellan kallare och varmare å r, då
ju själva smältningsårstiden ej på båda
halvkloten är densamma och den växlande
vintertemperaturen ej omedelbart inverkar på
sommarens issmältning. Som årets effektiva
smält-period ju därtill ej kan preciseras utan måste
vara av mycket olika längd vid skilda
breddgrader och under olika tidsskeden, måste man
nöja sig med att de exotiska årsvarven i sin
helhet faktiskt visa en så överensstämmande
växling.
Detta avgör emellertid slutgiltigt den
ständiga stridsfrågan huruvida de båda halvklotens
nedisningar varit alternerande eller samtidiga
till förmån för den senare uppfattningen.
Genom att nu vidare fullfölja de
geokrono-logiska undersökningarna hoppas man kunna
ernå en slutgiltig belysning av den sista
istidens natur och orsaker, ett viktigt geofysiskt
problem, som för närvarande alltmera träder
i förgrunden, då det visat sig, att vår planet
redan under en hel följd av föregående
geologiska perioder varit utsatt för liknande,
hittills oförklarade nedisningar.
Liksom det nu kunnat bevisas, att våra sista
isområden haft gemensam kronologi och en
gemensam och tvivelsutan astronomisk orsak,
så har detta sannolikt också gällt för de äldre
istiderna, och våra undersökningar äro för
närvarande också inriktade på att genom
uppmätning av fossila varvserier väsentligt
utvidga geokronologiens forskningsområde.
Med avseende på den sista nedisningen äro
vissa större klimatväxlingar i. skilda länder
identifierade med varandra och ha antagligen
såsom gemensam orsak vissa företeelser i
själva solen.
Möjligheten att datera och med varandra
sammanställa olika slag av geofysiska
förändringar inom skilda trakter öppnar nya tillfällen
att ur fysikalisk synpunkt belysa många
företeelser inom den dynamiska geologien, sålunda
särskilt inom glaciärfysiken, där man hittills
varit inskränkt till rent lokala undersökningar
i liten skala. Man kan nu i stor omfattning
jämföra glaciärernas samtidiga utbredning och
avsmältning inom länder med helt olika
topografi, såväl inom alpkedjor som på vidsträckta
kontinentala slätter och vid skilda breddgrader.
Man kan vidare avgöra i vad mån alpina
glaciärväxlingar äro samtidiga med de stora,
normala glaciationerna eller i vad mån de
stundom kunna vara betingade blott av
bergskedjornas lokala nivåförändringar och i så fall
sakna motsvarighet på andra håll.
Kronologisk komparation bör också kunna
utreda den invecklade följden av
nivåförändringar och urtappningar av isdämda sjöar samt
över huvud hela den geofysiska utvecklingen
inom de forna nedisningsområdena.
Genom hithörande tidsbestämningar, och
endast genom dem, kan också erhållas verklig
datering av de märkliga och intressanta
stadier i organismernas kvartära utveckling och
migrationer, vilka påvisats av den förhistoriska
arkeologien samt genom studierna rörande
molluskfaunans vandringar och pollenanalysens
storartade landvinningar.
Av praktiskt värde blir också bland annat
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
