Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Heparin. Ett viktigt medicinskt ämne, av Erik Jorpes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEPARIN
Bild 1. Gödceller i väggen av en leverven.
heten till blodbanan, i synnerhet i de perifera
kärlen och kring kapillärerna, ha dessa celler
möjlighet att tömma sitt granulainnehåll i
blodet. Detta område av heparinets fysiologi är
ännu föga bearbetat. Det synes dock
berättigat förmoda, att dessa celler ha en funktion.
Heparinets säregna kemiska struktur och dess
starka verkan tala i samma riktning. Det är
även möjligt att finna gödceller, som ligga så
nära kärllumen, att deras sekretoriska
funktion synes påtaglig. Vid vissa tillstånd, såsom
vid peptonchocken hos hund, som utlöses av
intravenöst tillförd peptonlösning, tömmes
även heparin in i blodbanan och upphäver
blodets koagulerbarhet.
Verkningssätt. Heparinet hindrar,
såsom redan framhållits, protrombinets
omvandling till trombin. Sannolikt sker detta genom
att det neutraliserar trombokinasen; möjligen
kan man även tänka sig en verkan på
pro-trombinet. Heparinet har nämligen en starkt
hämmande verkan på andra högaktiva
plasmabeståndsdelar såsom på det hemolytiska
komplementet, vilket av somliga förmodats
vara identiskt med protrombin. Med vårt
nuvarande vetande är det vanskligt att yttra sig
om heparinets angreppspunkt. Resultatet blir
i båda fallen detsamma, antingen kinasen
neutraliseras eller protrombinet blockeras.
Det synes även högst sannolikt, att verkan är
av fysikaliskt kemisk natur, betingad av
heparinets starka jonladdning. Heparinblodet kan
lätt fås att koagulera. Vid spädning av
hepa-rinplasma med destillerat vatten eller vid
inledning av kolsyra sker koagulation. Denna
utlöses av trombokinas, som genom ingreppet
frigjorts ur trombocyterna. Det är även
möjligt att fälla ut heparinet med samma
färgämne, toluidinblått, som användes för dess
påvisande i gödcellerna, och därvid återfår
blodet eller plasmat sin normala
koagulationstid. Allt detta talar för ett luckert
bindnings-sätt mellan heparin och den eller de
komponenter det verkar på.
I överensstämmelse med en förmodan, att de
sura grupperna äro heparinets aktiva kompo-
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
