Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Mödraunderstöd och förlossningsvård. Nya bestämmelser från nyåret 1938, av Emil Bovin - Förenta staternas neutralitetslagstiftning, av Torsten Gihl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEUTRALITETS LAGSTIFTNING
varje mödra- och barnavårdsstation utgår
bidrag med 15 kr. för varje mottagning av läkare.
När de förordningar, medförande så
betydande statsfinansiella uppoffringar, som här
redogjorts för, hunnit vinna allmän tillämpning,
komma de otvivelaktigt att bli till välsignelse
för vårt lands mödrar och späda barn. Vi komma
att få allmännare sakkunnig övervakning av och
ytterst behövlig rådgivning åt våra kvinnor
under havandeskap och amning samt vid de små
barnens uppfödning och vård ävensom lättare
tillgänglig god förlossningsvård, särskilt på
anstalter, med därmed följande minskad sjuklighet
och dödlighet i barnsbörd. Troligen vänta sig
statsmakterna att med dessa åtgärder även
effektivt kunna motverka vår tids svåra
sam-hällssjukdom, fosterfördrivningen, ävensom de
självförintelsetendenser, den låga nativiteten,
som vår nation går i spetsen för bland de vita
folken. Därom vågar man emellertid endast
hysa förhoppningar. Emil Bovin.
FÖRENTA STATERNAS [-NEUTRALITETSLAGSTIFTNING.-]
{+NEUTRALITETS-
LAGSTIFTNING.+}
Alltsedan unionens grundläggningstid var
avhållsamhet från inblandning i främmande,
eller i alla händelser utomamerikanska,
makters stridigheter en av de ledande principerna
i Förenta Staternas politiska doktrin. Genom
sin konsekventa inriktning på realiserandet av
detta syfte blev Förenta Staternas politik av
den största betydelse för utformningen av
1800-talets neutralitetsrätt. En huvudprincip
för denna neutralitetsrätt var, att den neutrala
staten gentemot de krigförande endast var
ansvarig för vad som skedde inom dess
territorium men att den däremot icke var ansvarig
för sina undersåtars göranden och låtanden
utanför territoriet och att den i enlighet
härmed icke heller behövde blanda sig i sina
undersåtars handel och sjöfart, varemot de
krigförande i gengäld hade rätt att kontrollera
den neutrala sjöfarten, uppbringa fartyg, som
förde kontraband till fienden, etc. I enlighet
härmed lade Förenta Staterna så länge de voro
neutrala under världskriget inga hinder i vägen
för sin vapenexport, och både deras regering
och deras folkrättslärda försvarade med stor
energi på rent principiella grunder denna
politik. Förenta Staternas neutralitetspolitik
hade emellertid även andra sidor: man ville,
liksom andra neutrala stater, skydda och i
möjligaste mån upprätthålla sin handel och sjöfart
även under pågående krig, och som ett
önskemål uppställde man realiserandet av »havets
frihet» i betydelsen av den neutrala sjöfartens
frihet och t. o. m. privategendomens okränk
-barhet i sjökriget. Det var en konflikt rörande
den neutrala sjöfartens rättigheter — i detta
fall gentemot de tyska ubåtarnas framfart —,
som blev den närmaste anledningen till Förenta
Staterna indragande i världskriget.
Detta ytterst grundliga avsteg från den
traditionella avhållsamheten från inblandning i
andra makters krigiska konflikter följdes
omedelbart efter kriget av en häftig reaktion:
krigsledan gav »isolationisterna» vind i seglen,
och Förenta Staterna vägrade att ratificera
Versaillesfreden och inträda i Nationernas
Förbund. För förbundet och enkannerligen för
den huvudpunkt på dess program, som heter
krigets bekämpande genom solidariskt
inskridande mot angriparen, blev detta av ödesdiger
betydelse. De ekonomiska sanktionerna, som
under förutsättning av förbundets universalitet
borde ha blivit både effektiva och relativt lätta
att genomföra, måste genom Förenta Staternas
uteblivande från förbundet bli avsevärt
försvårade och, under förutsättning att
amerikanska regeringen dessutom energiskt bevaka
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
