Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Förenta staternas neutralitetslagstiftning, av Torsten Gihl - Förslag till nyspråklig linje vid läroverken, av Fr. Sg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY SPRÅKLIG LINJE
tralas rättigheter i sjökriget — en politik, som
är motiverad av den av erfarenheten bestyrkta
uppfattningen, att »de neutrala rättigheterna»
kunna inrymma mer risker än fördelar för de
berättigade själva. Torsten Gihl.
Förslag till nyspräklig
linje vid läroverken.
För den högre undervisningen ha de senaste
tio åren varit en tid av stark livaktighet.
Alltsedan 1927 års riksdag fattade beslut angående
omorganisation av de allmänna läroverken, har
så gott som varje år medfört någon
organisationsförändring eller åtminstone förslag till en
sådan. Hösten 1937 framlades två
utredningar, som avse betydelsefulla sidor av svenskt
undervisningsväsen. Den ena utredningen
gäller upprättandet av en ny språklig linje vid
vissa allmänna läroverk, den andra
studentexamen vid de allmänna läroverken. Dessutom
har helt nyligen förslag framlagts även till en
omorganisation av de statliga högre flickläro-,
verken. Till de två senare utredningarna
återkomma vi längre fram.
Den gamla högre skolan, gymnasiet och
lärdomsskolan, var en med avseende på
kunskapsinnehållet enhetlig läroanstalt, där latinet
och grekiskan dominerade. Vid dess sida
uppväxte de från medeltidens borgar- och
stadsskolor stammande apologistskolorna, som
tillgodosågo kravet på en real, borgerligt
betonad bildning. Genom 1849 års kungliga
cirkulär sammanslogos lärdomsskola och
gymnasium med apologistskolan till ett
elementarläroverk med två bildningslinjer, latinlinjen
och reallinjen. Sedan dess har denna vertikala
indelning av läroverken bibehållits. Mer än
en gång har emellertid framställts önskan om
ännu en linje vid dessa läroanstalter, vilken
skulle koncentreras kring de främmande
levande språken och alltså vara en nyspräk-
lig linje. Önskan härom har under senare
år aktualiserats genom den starka
kommersiella och ekonomiska utvecklingen i vårt
land. Särskild uppmärksamhet ägnades detta
spörsmål av de s. k. 1924 års skolsakkunniga,
som i sitt betänkande framlade en synnerligen
väl genomtänkt grundritning till en dylik
linje. i proposition till 1927 års riksdag
upptog Kungl. Maj:t i väsentliga delar de
sakkunnigas förslag om inrättande av en
nyspråk-lig linje. Riksdagen, som i huvudsak beslöt den
nu gällande organisationen av gymnasiet med
genomförd differentiering av de två högsta
ringarna på grundvalen av fixa kombinationer
av ett begränsat antal ämnen, ansåg det
konstaterade behovet av en nyspråklig linje kunna
tillgodoses genom lämpligt anordnad
ämneskombination och avslog därför det kungliga
förslaget. Dock beslöt riksdagen inrättandet
av ett ny språkligt lyceum (vid Nya
elementarskolan i Stockholm). Detta kom aldrig till
stånd, men vid flera privata skolor ha
ny-språkliga linjer upprättats i väsentlig
överensstämmelse med nämnda lyceum.
Frågan har nu återupptagits av
skolöverstyrelsen i en till Kungl. Maj:t nyligen avlåten
skrivelse. Överstyrelsen konstaterar å ena
sidan, att behovet av en bildningslinje med
de moderna språken som huvudämnen under
senare år framträtt allt starkare, å den andra
att de ämnesgrupper på gymnasiet, som
omfatta de tre moderna språken, i motsats till
vad 1927 års riksdag förmenade, varken
formellt eller reellt kunna anses motsvara en
nyspråklig linje. Främst säges detta bero på
den jämförelsevis svaga ställning, som de icke
fasta språken — tyska och engelska på
latingymnasiet, tyska och franska på realgymnasiet
— intaga på de båda gymnasielinjerna. Efter
en redogörelse för de nu förefintliga
nyspråk-liga linjerna vid privatläroverk samt vid Nya
elementarskolan — den senare av en helt olika
typ, avseende utbyte av latin mot ryska och
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
