Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Stilistik. En modern vetenskap, av Nils Svanberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILISTIK
ha på olika sätt stimulerat yngre forskning
(bl. a. en liten jämförelse mellan Strindberg
och Andersen av Signe Möller i
Hesselman-festskriften »Svensk stil», utgiven 1935 av
Samfundet för stilforskning). I föreningen
Selskab for nordisk Filologi ha under de allra
senaste åren även hållits stilistiska föredrag
(sällskapets nuvarande ordförande är P.
Dide-richsen), liksom sådana förekommit särskilt
vid århundradets början.
I Norge har D. A. Seip behandlat Björnsons
stil och R. Iversen Ibsens bildspråk. I den
senare studien (1937) anknytes uttryckligen
till den moderna stilforskningen, som lägger
mer vikt vid det »personliga och egenartade»
än vid schematiska rubriker och termer som
sådana.
Den stilistiska forskningen kan gälla en epok,
en diktares stil, ett enskilt diktverk men också
ett stildrag (t. ex. upprepningens), en
diktforms roll och utveckling i olika stilar och
perioder. Som ett sista mål åsyftar den en
sammanhängande svensk stilhistoria.
Stilanalysen av t. ex. Karlfeldts »Flora och
Bellona» (inledningsdikten) kan börja med
kompositionen och framhålla det monumentalt
enhetliga grepp, som ligger i att symmetriskt
motsvarande led följa varandra: vår och höst,
liv och död besjungas i var sin strof. Man kan
sedan följa samma storlinjigt klara,
monumentala grepp i diktens detaljutformning.
Variationen av parallella uttryck präglar de
syntaktiska detaljerna: »det friska liv — den stilla
död». Bilderna ha storslagen, överblickande
karaktär. Bildkonsten är både påtagligt
konkret (»susande hymner, skimrande skuggor»)
och antydande (havets »djupa begär»). Dess
starkt koncentrerande art belyses genom
djärvt originella hopställningar av bl. a. adjektiv
och huvudord (som i de anförda exemplen eller
»den fladdrande svit»); syn- och hörselintryck
vävas in i varandra: Flora »går» i »susande
hymner». På tal om uttryckets koncentration
kan nämnas raden »för mycket jag saknar och
känner», där de två verben antitetiskt
sammanfatta en rik känsloskala. Det kan påpekas,
på tal om diktarens känslighet för intryck, att
båda de första stroferna framföra akustiska
intryck; mot hymnerna och den ljusa koralen
o. s. v. i den första kontrasterar i den andra
de höstliga stormarnas dån. Den tredje
strofen, som talar om livets och hjärtats värld, har
mest av lågmält direkta ord utan så stark
sinnlig anknytning: »så läs i mitt hjärta och
tag och giv —»; det är den mest intimt
personliga strofen, därför talar diktaren utan så
påfallande bilder. Den rika och åskådliga
bildprakten i diktens helhet är utpräglat besjälad,
intrycken ha ett överblickat livs djupa
perspektiv. Ofta blir bildspråket till
personifikationer med tycke av allegoriska målningar,
med mytiska gestalter: Flora, Psyche, Bellona.
— I samklang med uppbyggnadens
strama resning och bildernas storslagna
överblick står ordvalets högtidliga
hymnton med poetiska, ibland gammaldags ord:
»gästa», »jäktan», »bjuda dig dit». Till det
speciellt poetiska språket hör också en sådan
syntaktisk detalj som artikelns behandling:
»det kala berg», »den stilla död». Ordvalets
ålderdomliga högtidlighet är icke så påfallande
som i många andra av Karlfeldts dikter
(särskilt i Fridolinsamlingarna). Såväl på tal
härom som hela tiden vid de andra stildragens
behandling jämföres med andra dikter (t. ex.
musiktermerna i »Vinterorgel»); dikten ställes
så in i sitt sammanhang, även genom
jämförelser med andra diktare (gärna i deras
utformning av likartade motiv, t. ex. den
inledande överblicksdikten i Levertins »Salomo
och Morolf»), — Den musikaliska stilverkan
Karlfeldt ofta når kan studeras i viss mån för
sig men även den i samband med innehållet,
helheten, och under jämförande analys. De
klangfulla långa vokalerna och tonande
konsonanterna i första strofen harmoniera med
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
