Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - Turkiet under Kemâl Atatürk. Ett land i snabbt framåtskridande, av Gunnar Jarring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURKIET
Turkiska flickor på gymnastikövning.
den för att sedan efterträdas av inhemska
krafter.
Republikanska folkpartiet driver enligt sina
stadgar en rent nationalistisk politik, vilket ofta
kommit till synes, sedan Mustafa Kemål
kommit till styret. Det nya Turkiet är i det
närmaste en ren nationalstat, vilken man gärna gör
ännu renare genom en inkorporering av
utanför Turkiet liggande element. Så skedde genom
utbytet av greker och turkar, och i
Alexandret-tefrågan är Turkiets inställning också den, att
det gäller att rädda ett turkiskt folkelement
utanför det i Lausanne bestämda Turkiets
gränser. Den turkiska nationalismen har
ådagalagt ett stort intresse icke endast för de
i det nuvarande Turkiet bosatta turkarnas
kultur utan även för de övriga turkfolkens språk,
historia och kultur. Man har mer och mer
riktat sina ögon mot Centralasien och Altai som
de turkiska folkens vagga, och en särskild
riktning inom den turkiska vetenskapen har tagit
som sin uppgift att framställa turkarnas
viktiga roll i det världshistoriska schemat. Man har
härvidlag säkerligen mången gång gått till
överdrifter, icke minst när det gällt att fram-
ställa turkspråkens
dominerande ställning bland de
övriga språken. I varje fall
torde mycket av vad turkisk
vetenskap härvidlag presterar
svårligen komma att
erkännas av europeisk vetenskap.
Nationalismen i den nya
turkiska staten har utan
tvivel stärkt den turkiska
självkänslan. Turken var under
»den sjuke mannens» tid en
skugga av det forna
erövrar-folk, som en gång behärskade
stora delar av Asien och
Europa. Turken av i dag är
den främre Orientens
framtidsman.
Det nationalistiska Turkiet är i rent yttre
former ytterst demokratiskt. Detta är särskilt
fallet efter det att lagen av den 26 nov. 1934 om
avskaffande av alla civila, militära och religiösa
titlar genomförts. Samtidigt avskaffades alla
ordnar, och turkiska medborgare förbjödos att
mottaga och bära främmande staters
dekorationer. De gamla titlarna pasclia och bej
för-svunno och ersattes med det enkla bay,
förkortat b., som nu sättes före alla turkiska
namn, oavsett bärarens rangställning. 1934 kom
även lagen om nya familjenamn, som innebar,
att varje turk inom två år måste ha skaffat sig
rena turkiska namn, där man icke kunde spåra
arabiskt eller persiskt inflytande. Mustafa
Kemål själv förlänades genom en särskild lag
av den 24 nov. 1934 familjenamnet Atatürk
(turkarnas fader), »med nationens
tacksamhet och välönskan till dess störste och mest
förtjänte son».
Utrikespolitiskt har Turkiet under tiden från
republikens grundande strävat efter fred med
sina grannar. Denna fredspolitik har under de
senaste åren tagit sig uttryck i ett stort antal
besök i Turkiet av statsmän från Balkanlän-
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
