Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1938 - van Zeelands plan, av E. H-ss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAN ZEELANDS PLAN
modifikation av det mellan Förenta Staterna,
Storbritannien och Frankrike ingångna
tre-maktsavtalet, till vilket även Belgien, Holland
och Schweiz anslutit sig.
Efter att i förbigående ha understrukit
vikten av att även långivande länder slopa
restriktioner på sina kapitalmarknader (långivning
till utlandet) övergår van Zeeland till att yrka,
att man gör rent hus med valutakontroller och
clearingsystem. Men clearingsystemen äro en
följd av att valutakontroller införts och
valutakontrollerna en följd av brist på jämvikt
mellan vederbörande lands kapitalmarknad
och den internationella marknaden. Den
logiska slutsatsen blir, att man måste återställa
denna jämvikt genom likviderandet av gamla
skulder, för att de löpande kommersiella
betalningarna därefter skola kunna fortgå utan
hämningar. Likvideringen av dessa gamla
skulder tänker sig van Zeeland under formen
av obligationer, utställda i de långivande
ländernas valutor och gynnade av särskilda
åtgärder för befordrandet av deras
ianspråk-tagande för kommersiella ändamål. Som
slutstenar i denna tankebyggnad komma vissa
förslag om internationell kreditgivning för
underlättandet av övergången till ett
tillstånd av restriktionsfria kapitalrörelser mellan
länderna.
Fram till denna punkt i framställningen
halvan Zeeland uppehållit sig vid förhållanden av
teknisk-ekonomisk art. Han övergår därefter
till den icke mindre viktiga frågan om
förslagens genomförbarhet. Därvid erinras om hur
det ekonomiska livets struktur förändrats sedan
tiden före kriget. Då utfördes
affärstransaktioner över de nationella gränserna av ett stort
antal firmor och privatpersoner, men nu
utföras de av ett mindretal statsorgan. Av
politiska, ekonomiska, sociala och andra skäl ha
strävandena i riktning mot självhushållning
fått betydande styrka. Ur praktisk synpunkt
får ej förglömmas, att ett antal stormakters
Paul van Zeeland.
ekonomiska politik är bestämmande för stora
delar av världen. För att ett samarbetsprogram
skall vinna tillräcklig anslutning, måste det i
gammal-liberal anda skänka större fördelar åt
de olika intressenterna, än nu rådande
förhållanden erbjuda. Med tanke därpå framföras i
frågan om kolonierna åtskilliga uppslag, som
gå ut på en nyfördelning av mandatområdena,
exploatering av kolonier genom bolag, vilkas
opartiskhet garanteras av den internationella
fördelningen av deras aktieägarintressen,
varubyten (råvaror mot offentliga arbeten: broar,
järnvägar, hamnar) mellan en koloni och en
industristat o. s. v.
Dessa frågor ha givetvis även sin politiska
sida, och politiska betänkligheter kunna resas
även mot andra punkter i den framlagda
planen. Särskilt betonar van Zeeland
kreditgiv-ningens samband med upprustningen och att
garantier måste givas mot att kredit, som
lämnats enligt denna plan, användes till
krigsförberedelser.
De olika punkterna i programmet ha dock
huvudsakligen karaktären av skissartade
utkast. Därigenom hålles porten öppen för
detaljbedömning av problemets olika aspekter
i samband med att planen i sin helhet utfor-
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
