Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Fanerindustrien i Finland, av Torsten M. Lindroos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANERINDU STRI
och förbrukade råvaror, angivna i tusental
finska mark.
Är
[-Produktionens bruttovärde
Arbetslöner-]
{+Produk-
tionens
brutto-
värde
Arbets-
löner+}
Råvara
[-Produktionens-]
{+Produk-
tionens+}
s. k.
nettovärde
1913 819,0 188,2 331,2 299,6
1920 43 114,5 7 021,2 16 097,1 19 996,2
1930 267 283,0 52 223,5 147 979,6 67 079,9
1936 381 381,4 78 358,1 210 060,6 92 962,7
Fanerindustrien är sålunda stadd i en
mycket stark, fortgående utveckling.
Produktionens bruttovärde har från 1920 till 1936 nästan
niodubblats. Under samma tidsperiod ha de
utbetalade arbetslönerna och värdet på
råvaror (virke, limämnen och andra
förnödenheter) stigit i ännu högre grad. Vi kunna även
iakttaga oavbruten och hastig ökning av
produktionens s. k. nettovärde. Arbetslönernas
andel i produktionens bruttovärde utgör
numera omkring 20 %. Motsvarande siffror för
ett så närliggande område som sågindustrien
är omkring 17 % och för pappersindustrien
ännu lägre. Orsaken härtill är, att fanerets
tillverkning fordrar relativt stor arbetskraft.
Sålunda äro arbetskostnaderna per m3
bearbetad råvara över tre gånger större än i
sågindustrien. Av denna anledning tillför råvarans
förädling till faner arbetarna över tre gånger
högre inkomster, än försågning av samma
kvantitet sågvirke skulle göra. Vi se härav,
att fanerindustrien relativt taget spelar en
mycket viktig roll i folkförsörjningen. Vilja vi
göra en ytterligare jämförelse med
sågindustrien, finna vi, att dennas produktionsvärde
från 1920 till 1936 tredubblats. Fanerindustriens
uppgång är alltså vida kraftigare.
Vill man bedöma fanerindustriens ställning
till folkförsörjningen i landet, är dock den bild
man erhåller genom anförda siffror något
missvisande. Den roll, som skogsavverkningarna
och drivningarna spela härvid, är rätt
betydande, varför de icke kunna lämnas åsido.
Emedan en specificerad statistik över dessa
kostnader icke står att erhålla, måste vi upp-
Sortering av det färdiga faneret.
skatta dessa på grundval av de uppgifter, som
erhållits genom ingående beräkningar från en
större fanerfabrik. Dessa kalkyler visa, att
arbetskostnaderna i skogarna utgöra omkring
50 % av de utbetalade arbetslönerna i
fabrikerna. Om dessa för fjolåret uppskattas till
omkring 90 mill. fmk, få vi omkring 45 mill.
fmk i utbetalade arbetslöner till avverkning
för fanerindustriens behov. Kostnaderna för
transporten till fabrikerna ingå ej häri.
Enär det finska faneret huvudsakligen är en
exportvara, kan det vara av intresse att se
huru utförseln fördelar sig på de olika
marknaderna under åren 1935 och 1937.
. , 1935 1937
i orbrukningsland ^
Storbritannien och Nordirland 88 355 118 116
Tyskland ........................................8 735 11966
Danmark ........................................7134 8 563
Nederländerna ..............................5 348 9 397
Sydamerika ....................................4 080 6 821
Belgien ............................................2125 3 834
Indien ................................................9 658 9 486
Sverige ............................................368 711
Norge ................................................166 604
Andra länder .........................1 369 1 774
Summa 127 338 171 272
Vi se av dessa siffror, att Storbritannien och
Nordirland äro de största förbrukarna av finskt
faner. Omkring 70 % av exporten gå till dessa
länder, och Finlands andel utgör över 50 % av
deras totala import av björkfaner. Dock har
ökningen på de övriga länderna relativt taget
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
