Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Muntliga förhör i hovrätt, av Viktor Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUNTLIGT FÖRHÖR
presidenten Erik Säll, framlade den 10 dec.
1935 av dem utarbetat lagförslag angående
utsträckt användning av muntligt förhör i
hovrätt. Till 1936 års riksdag i ämnet avlåten
proposition bifölls av riksdagen, varefter den
29 maj 1936 utfärdades lag om ändrad lydelse
av hithörande §§ i 26, 27 och 30 kap.
rättegångsbalken (kungl. proposition nr 146, första
lagutskottets utlåtande nr 32, riksdagens
skrivelse nr 210). Syftet med den nya lagen har
i motiven angivits vara att bereda hovrätterna
tillfälle att avhjälpa brister i målens utredning.
Det har sålunda klart utsagts, att hovrätt äger
anställa förhör icke endast för erhållande av
upplysning om viss omständighet utan även för
vinnande av ytterligare utredning över huvud
taget. Förhör kan sålunda avse målet i hela
dess vidd. Parts rätt att påkalla muntligt
förhör har i straffprocessen i viss utsträckning
återinförts. Muntligt förhör är till och med
obligatoriskt i det fall, att hovrätten på
besvär av allmän åklagare eller målsägande
avser att ändra underrättens utslag i skärpande
riktning, sålunda döma en av underrätten
frikänd person till straff eller döma en tilltalad
till strängare straff än underrätten gjort. Har
i sådant fall den tilltalade inom behörig tid
begärt att personligen höras inför hovrätt,
skall tillfälle beredas honom därtill.
Bestämmes straffet till allenast böter, behöver
emellertid förhör ej äga rum, ej heller, då den
tilltalades personliga hörande uppenbarligen är
utan betydelse för målets avgörande; slutligen
gäller regeln ej heller, då den tilltalades
vistelseort är okänd eller han vistas på utrikes ort.
Även i ett annat fall inom straffprocessen är
muntligt förhör obligatoriskt, nämligen då den
som klagar i hovrätt av underrätten dömts till
visst svårare straff: straffarbete i minst 6
månader, fängelse i minst 1 år eller avsättning,
samt inom behörig tid begärt att bli
personligen hörd inför hovrätten. Enda undantaget
från denna regel är, att hovrätten finner sär-
skilda skäl föreligga emot bifall till hans
begäran, t. ex. då ett förhör skulle helt sakna
betydelse.
Frånsett nu angivna, i straffprocessen i viss
mån obligatoriska fall av muntligt förhör, ha
hovrätterna fortfarande fri prövningsrätt
huruvida förhör skall anställas eller ej. Denna
princip gäller således alltid i fråga om vademål
(civila tvistemål) och i civila besvärsmål (mål
om äktenskapsupplösning, vårdnad om barn
eller deras underhåll, utsökningsmål m. fl.). I
alla dessa fall erfordras blott, att hovrätten
finner förhör nödigt till vinnande av utredning
i målet. Hovrätt kan ock, då beslut fattas om
anställande av muntligt förhör, förordna om
hörande av vittnen eller sakkunniga.
Första lagutskottet har i sitt utlåtande över
lagförslaget framhållit, att dess genomförande
kan tjäna som en förberedelse till den blivande
rättegångsreformen, för vilken redan 1931 års
riksdag i princip uttalat sig och vilken väntas
bli förelagd 1940 eller 1941 års riksdag. Genom
utsträckt användning av muntlighet torde
vinnas ökad säkerhet i målens avgörande.
Genom särskild lag har stadgats, att
muntliga förhör inför hovrätt skola vara offentliga
på samma sätt, som gäller i fråga om
handläggning av mål vid underdomstolarna. Under
åberopande härav har framhållits, att muntlig
procedur i hovrätt ock är ägnad att stärka
allmänhetens förtroende för rättskipningen över
huvud taget.
Även i högsta instans kan enligt nya lagen
— enligt ändrad lydelse av 30 kap. 45 §
rättegångsbalken —, då till vinnande av utredning
i målet så finnes nödigt, beslutas anställande
av förhör med parterna, vilket i så fall hålles
inför nedre justitierevisionen. Högsta domstolen
har hittills endast i två brottmål beslutat
anställa dylikt förhör.
För att det ej för tilltalad, som i målet
åtnjuter fri rättegång och är bosatt på längre
avstånd från hovrättens sammanträdesort, skall
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
