Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Den moderna ordningsteologien, av Hj. Lindroth (Uppsala)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORDNINGSTEOLOGI
ningarnas teologi. Det vore emellertid
missvisande att säga, att framträdandet av den
moderna ordningsteologien vore betingat
enbart av den allmänt sociala inställningen i
tiden. Uppkomsten av den moderna
ordningsteologien står förvisso i visst samband med
ett förnyat inträngande i Luthers och
reformationens arv, såsom över huvud den moderna
Lutherforskningen hör till det mest
betydelsefulla inom nyare systematisk-teologisk
forskning. Intentionen hos den moderna
ordningsteologien — om man nu över huvud skall
kunna tala om en enhetlig intention hos en
vittgrenad teologisk företeelse med mycket
olikartade enskilda företrädare — torde
kunna angivas så, att denna teologi vill söka
förena vad som låg i Luthers evangeliska
grundsyn men som påtagligt kom att glida
isär: tro och kärlek, rättfärdiggörelse och
kallelse, förlåtelsetro och försynstro, tro på Gud
såsom frälsare och skapare, det specifikt
religiösa och det mera etiska. Även om det säges,
att denna intention i mycket föreligger hos den
moderna ordningsteologiens representanter, så
är därmed icke sagt, att man alltid lyckats
gripa tillbaka på det centrala i Luthers och
reformationens åskådning.
II.
Har med det sagda den moderna
ordningsteologiens art i ett såväl allmänt som kristet
idéhistoriskt sammanhang angivits, så förestår
nu såsom närmaste fråga vad som utgör
nämnda teologis principiella innebörd och
främsta karakteristika.
Det är givet, att inom en vittgrenad
företeelse som den moderna ordningsteologien
olika, från varandra starkt avvikande
riktningar skola förekomma. Och det är
förklarligt, att inom det nutida Tyskland, som
teologiskt i mycket är influerat av den
dialektiska teologien och politiskt av
nationalsocialismen, en sådan extrem uppfattning framkom-
mit som den av Fr. Gogarten i »Einheit von
Evangelium und Volkstum» (1933) företrädda.
Det starka betonandet av das Volkstum har
till följd, att folkets lag helt bestämmer över
den enskilda människans, sålunda även över den
kristnes, etiska liv. Följden härav blir den, att
det icke gives någon specifikt kristen etik.
Sedlighetens väktare är icke kyrkan utan det
i staten organiserade folket. Etiken och
behandlingen av ordningarna bli härmed i
grunden helt sekulariserade. Å andra sidan
föreligger en uppfattning — i vårt land
representerad av t. ex. A. Runestam — som håller före,
att den egentliga och bärande ordningen, själva
ordningsprincipen, som gör de olika
mänskliga samfundsformerna till verkliga ordningar,
djupast är evangeliet såsom kristendomens
centrum och kärna. Följden härav är den, att
det är oegentligt att tala om mänskliga
livsordningar av det ena eller andra slaget såsom
uttryck för etiskt liv utan att sätta dessa i
intimt samband med evangeliet och
kristendomen. På dessa två extrema uppfattningar
är i viss mån det kända ordet tillämpligt, att
ytterligheterna beröra varandra. Enligt den
förstnämnda uppfattningen faller etiken såsom
en statens angelägenhet och därvid
ordningarna utanför kristendomens gebit, varför man
icke kan tala om en ordningsteologi i egentlig
mening. Enligt den sistnämnda uppfattningen
äro de naturliga mänskliga livsordningarna
utan förbindelse med evangeliet av den art,
att man på dem icke kan uppbygga en
ordningsteologi i egentlig mening.
Då vi här ha att söka de karakteristiska
kännemärkena på den moderna
ordningsteo-logien, lämpar det sig sålunda icke att gå
till nämnda mera extrema uppfattningar. P.
Althaus representerar i sin programmatiska
skrift »Theologie der Ordnungen» (2:a uppl.
1935) en mera modererad uppfattning. Och vi
framställa honom, sekunderad av E. Brunner,
som genomsnittlig typ för den moderna ord-
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
