Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Den ryska polarexpeditionen 1937-38. En Nansenidé förverkligad, av Hans W:son Ahlmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLARFORSKNING
km. Det var sannolikt med
stöd av »Frams» hastighet
särskilt under 1895 och början
av 1896, som man i planen
för Papanins expedition
räknat med, att den på våren
eller sommaren 1938 icke
skulle hunnit driva längre,
än att den kunde upphämtas
med isbrytare eller
flygmaskin uppe i Polhavet eller
icke långt ned i
Grönlandshavet.
Nyare ryska
undersökningar med drivbojar, som
kastats i Karahavet och återfunnits på
Islands nordkust och Norges öar norr om
Lofoten, ha visat, att en både betydande och stark
havsström går denna väg, beskrivande en vid
båge norr om Frans Josefs land och
Spetsbergen. Utanför Nordgrönlands östkust förenar
sig detta vatten med Nansenströmmen och ökar
därmed den östgrönländska strömmens såväl
massa och hastighet som driviskvantiteter.
Strömmen från Obs och Jenisejs mynningar
medför huvudparten av det drivtimmer, som
anträffas på de nämnda ögrupperna, på
Öst-grönland och Islands kuster. I den kände och
framstående ryske polarforskarens W. Wieses
framställning av dessa undersökningar
fram-hålles även, att hastigheten av nämnda ström
året 1934—35 var särskilt stor och att
sommaren 1935 »Sadko»-expeditionen fann ovanligt
varmt vatten i de östra delarna av
Grönlandshavet. Dessa förhållanden äro uttryck för
samma stora naturföreteelse, som antydes av
andra iakttagelser inom Grönlandshavet och
dess vidliggande områden, nämligen en ökad
aktivitet i atmosfärens och havens cirkulation
med därav följande stegrad värme, särskilt om
vintern, inom de maritimt betonade trakterna.
Mot bakgrunden härav har man att se
Papanin-expeditionens drift för att nå ett vidare per-
Skyddsmurar av is uppföras kring tältet. I förgrunden Papanin.
spektiv av förståelse för dess hastighet och
riktning.
Efter »Jermaks» ankomst till Norge för
kol-ning den 2 mars har professor Schmidt om de
andra arbetena under expeditionen framhållit
följande av särskilt värde. Djuplodningarna ha
uppgått till 33, varvid även prov från bottnens
översta avlagringar erhållits. Djupet vid
nordpolen anges till 4 290 m, vilket emellertid
endast bekräftar vad man hade väntat.
Väsentligt viktigare än dessa uppgifter
om polbäckenets djup bli de lödningar,
som man får hoppas ha tagits mellan
Spetsbergen och Grönlands nordöstra del för
fastställande av den s. k. Nansenryggens
sadeldjup, ty av denna undervattensryggs höjd över
havsbottnen bero i hög grad de oceanografiska
förhållandena i Polhavet och Grönlandshavet.
För utforskande av dessa ha enligt professor
Schmidts ifrågavarande uttalande noggranna
undersökningar gjorts angående havsvattnets
temperatur, salthalt och strömförhållanden.
Tyngdkraftsmätningar ha utförts för att ge
ytterligare upplysningar om jordens
avplatt-ning, och de magnetiska observationerna kunna
väntas ge resultat av betydande värde. Såsom
överraskande karakteriserar professor Schmidt
expeditionens konstaterande av ett relativt rikt
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>