Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Sjösjukan, av C.-O. Nylén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSJUKA
Enligt allra senaste undersökningar
anser man, att sjösjukan utlöses
huvudsakligen från jämviktsorganen i
inner-örat. Ej blott symtomen: yrsel,
kräk-ningar, jämviktsrubbningar m. fl., tala
härför utan även det förhållandet, att
personer med förstörda inneröron och
djur, på vilka inneröronen bortopererats
eller jämviktsnerverna avskurits, ej
besväras av dylika obehag vid sjögång.
Irritationer från andra organ kunna
dessutom spela in, men de äro vanligtvis
av sekundär betydelse. Så kunna t. ex.
syn- och hörselintryck, luktsensationer
och även inflytelser från storhjärnan
bidraga till att framkalla otrevliga
känningar. Från alla dessa håll, men som
sagt mest från inneröronen, ledas
retningarna till centra i olika delar av
hjärnan och sprida sig från dessa över till
centra för flera nerver, hörande till det
s. k. autonoma eller vegetativa
nervsystemet, som genom de antagonistiskt
verkande sympaticus och parasympaticus
omedvetet öva inflytande på olika organ
i kroppen. Bild 1 ger en viss
föreställning om det autonoma eller vegetativa
nervsystemet. Den visar hur två olika
slags nervtrådar utgå från centrala
nervsystemet — hjärnan och ryggmärgen —
till olika organ i kroppen, såsom
spott-körtlar, hjärta, blodkärl, luftrör, magsäck
och tarmar. De helstreckade linjerna
motsvara de sympatiska banorna, de
prickade de parasympatiska. Dessa arbeta
oberoende av vår vilja, d. v. s. utan hjälp av
storhjärnan, där medvetandet lokaliseras.
Inflytandet på de olika organen sker sålunda
omedvetet.
De sympatiska och parasympatiska
nervbanorna fungera även antagonistiskt. Ett
exempel: retas sympaticustrådarna till hjärtat, ökas
hjärtats takt, men utsättas i stället de para-
Bild 1.
Det vegetativa nervsystemet.
Gottlieb.
organ
Efter Meyer och
sympatiska trådarna till samma organ för
retning, slår hjärtat långsammare än förut.
Resultatet av retningarna från inneröron och
övriga organ samt sympaticus och
parasympa-ticus kan bli en hel del otrevliga symtom, som
väl de flesta mer eller mindre känna till. De
yttra sig något olika hos olika personer,
allteftersom dessa äro sympaticotona eller
parasympaticotona, vilka senare
kortare benämnas vagotona. I förra fallet är
deras sympatiska nervsystem känsligast, i det
senare det parasympatiska. Vi kunna säga, att
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
