Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Sjösjukan, av C.-O. Nylén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSJUKA
det är ytterst sällsynt, att någon som är ovan
vid sjön undgår att reagera med sjösjuka i
någon form, om han eller hon tillräckligt länge
befinner sig på ett skepp på oroligt vatten.
Sjösjukan är att anse som en normal
reaktion mot en abnorm retning. Engelsmannen
Hill skriver, att det är lika naturligt för den
ovane att i stormigt väder bli sjösjuk som för
den oerfarne golfspelaren att missa en drive.
Undantag ges dock. Sålunda bruka nyfödda
och spädbarn, hos vilka jämviktssinnet ännu
ej är utvecklat, samt ett fåtal fullvuxna,
särskilt bland äldre, ej bli sjuka. Tillsammans
utgöra dessa undantag c:a 5 % av
mänskligheten, vilka äro lyckliga nog att alltid visa sig
vara immuna eller okänsliga. Egendomligt är,
att kvinnor synas vara känsligare än män.
Nervöst anlagda personer liksom tillfälligt
indisponerade bli lättare offer.
Bli sålunda de flesta människor åtminstone
någon gång illa berörda ombord på ett
gungande skepp, så måste också starkt framhävas, att
minst 90 % kunna vänja sig vid sjön. Den
vunna okänsligheten varar dock ej beständigt
och ej under alla omständigheter. Det är dock
ingen skam att ej kunna vänja sig vid sjön.
Den engelske amiralen Nelson lärde sig aldrig
tåla sjön! En viss tröst är också, att sjösjukan
även i det hårdaste väder under vecko- eller
månadslånga resor enl. uppgift ej håller på i
mer än sju dygn i sträck, troligen beroende på
att jämviktsapparaten så småningom vänjer sig
vid de ovanliga förhållandena.
Känsligheten avtrubbas påtagligt, om den
sjöfarande distraheras. Ett slående exempel
härpå är, att rorsmän på småbåtar, som ju ofta
göra våldsamma krängningar, sällan bli
sjösjuka, sannolikt mest beroende på att deras
uppmärksamhet på båtens manövrering ej får
slappas ett ögonblick. Vidare är den taktik,
som användes mot en del nykomlingar i
flottan, synnerligen effektiv. Dessa släppas vid
storm upp i rårna, där tanken på livsfara och
arbetet att hålla sig kvar ge det överraskande
goda resultatet, att sjösjuka sällan uppstår.
Men får vederbörande komma ned på däck och
gå sysslolös, dröjer det ej länge, förrän han
är prisgiven åt vågornas makt.
De oftast förekommande symtomen vid
sjösjuka kunna indelas i tre kategorier: 1)
psykiska, 2) fysiska, 3) sensoriella.
De psykiska förändringarna bestå i en viss
depression, som yttrar sig i nedsatt andlig
spänst, i avsmak för arbete, i bristande energi,
i trötthetskänsla; i grava fall ser man t. o. m.
melankoli och apati.
Av fysiska eller kroppsliga symtom äro de
från mage och hjärta mest framträdande. —
De förra karakteriseras till att börja med av
bristande aptit, avsmak för all föda och
illamående, senare kräkningar. 70 % bruka få
uppkastningar, som vanligen äro oberoende av
magens tillstånd, om den är frisk eller sjuk, tom
eller fylld. Kräkningarna föregås ofta och
åtföljas av kalls ve ttningar och blekhet, varjämte
extremiteterna bli kalla. En del människor
besväras av ökad peristaltik eller rörlighet i
tarmarna, flertalet av motsatsen.
Hjärtats slag eller pulsen och blodtrycket
förhålla sig olika hos olika personer, beroende
på om de äro sympaticotona eller vagotona.
Hos en vagoton individ med 70 slag i minuten
i normalt tillstånd kan pulsen gå ned till 50,
bli svag, ja, knappast kännbar. Blodtrycket
brukar också sjunka hos dessa. Hos de
sympaticotona åter märkes ofta en viss stegring i såväl
puls som blodtryck åtminstone till en början.
— Huvudvärk utan bestämd lokalisation och
på ett tidigt stadium brukar utmärka de
vagotona individerna. Hos de sympaticotona
framträder däremot huvudvärken först efter
kräkningarna. Kroppstemperaturen brukar sjunka
med 1/2—1°C, och ämnesomsättningen minskas.
Av de sensoriella besvären är yrselkänslan
den mest dominerande. Yrselkänslan är dock
långtifrån alltid en uttalad vridsvindel, som
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
