- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks månadskrönika / Första årgången. 1938 /
280

(1938-1939) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Sjösjukan, av C.-O. Nylén - Stockholms stiftsfråga ett karolinskt apropos, av O. W-n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLMS STIFT SFRÅGA

Nästan varje sjöfarande, som varit utsatt för
morbus nauticus, har »goda» råd att ge.
Tillförlitligheten av dessa är dock ofta tvivelaktig,
i alla händelser ej av den art, att man skall
blint tro på dem. Att vara varmt och stadigt
klädd, särskilt omkring magen, att ombord
vistas på ställen, där frisk luft är att tillgå,
äro exempel på efterföljansvärda anvisningar.
Att stoppa bomullstussar i öronen, att använda
en särskild andningsteknik etc. har föreslagits
och påstås ha åsyftad verkan.

Vad läkemedel beträffar, ha tyvärr inga
upptäckts, som på lämpligt vis sätta
jämviktsorganen ur funktion. Man har därför inriktat
sig på och lyckats framställa sådana, som
minska känsligheten i de sympatiska och
parasympatiska nervsystemen. Har man skäl
antaga, att individen hör till de sympaticotona,
kan man ge kloreton, som sjösjukemedlet
mothersill innehåller, vidare kunna veronal,
luminal och liknande samt olika brompreparat
och kloral ordineras. Hör passageraren till de
parasympaticotona eller vagotona, är atropin
eller belladonna huvudmedlet.

På sistone har en kombination av båda dessa
olika verkande medel visat sig fördelaktigast,
varvid bl. a. hysko, nautisan, marisan, vasano,
nep, bellergal och cafinal kommit till
användning.

Ett par läkare med stor erfarenhet behandla
passagerarna på följande sätt: Förestår en
kort resa på några timmar eller ett par
dagar, ges ungefär 1 timme före ombordstigandet
1/2 mg sulfas atropicus. Någon gång behöves
en förnyad dos på 1—11/2 mg några timmar
senare. För längre resor på flera dagar eller
veckor prepareras individen 4—5 dagar före
avresan. Första dagen tages l1/2 mg, följande
dagar ökas med 1—11/2 mg per dag upp till
4 mg sista dagen. Ombord på fartyget ges
3—4 mg per dag, vilken dos kan ökas, om så
erfordras och inga intoleranssymtom uppträda.
Även sedan resan är slut, tillföres under ett

par tre dagar minskad dos. Ibland kombineras
atropinet med luminal och någon gång med
hj ärtstimulantia.

Mer än en gång har den sjösjuke befunnit
sig i ett sådant tillstånd, att han tyckt sig vara
nära döden och föredragit att bli kastad över
bord framför fortsatt plåga. Det hör dock till
de största sällsyntheter, att det är allvar å
färde. Egentligen är det endast svårt
sockersjuka och med svårt hjärtfel behäftade
människor, som böra vara försiktiga, när det gäller
riskabla sjöresor. I regel kan man trösta den
sjösjuke och för resten alla andra med att
vedermödorna bruka minska åtminstone efter
några dagar, eventuellt taga slut redan under
resan genom lämplig behandling och om icke
förr så dock praktiskt taget alltid, när fast
mark kännes under fötterna. »Cessante causa
cessat effectus» (när orsaken är avlägsnad,
upphöra också verkningarna). C.-O. Nylén.

Stockholms stiftsfråga

ett karolinskt apropos.

Som bekant har man flera gånger och icke
minst på senare tid ventilerat frågan om
att bilda ett eget, stift av Stockholm, ehuru
debatterna härom hittills icke fört till något
praktiskt resultat. Det har rått olika meningar
om det blivande stiftets omfattning. Förslag ha
framförts om förening av delar av såväl
ärkestiftet som Strängnäs stift med huvudstadens
församlingar, och den redan tidigare
diskuterade möjligheten av Visby stifts anknytning
till Stockholm har på nytt låtit tala om sig.

I detta sammanhang kan det ha sitt
intresse att påpeka, att ett stift för
huvudstaden ansetts behövligt redan i gammal tid. Från
år 1700 föreligger ett förslag i ärendet, vilket
dock egendomligt nog icke emanerade från de
kyrkliga myndigheterna utan från Stockholms
magistrat, som den 17 aug. nämnda år riktade

280

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:25:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfm/1938/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free