Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1938 - Stockholms stiftsfråga ett karolinskt apropos, av O. W-n - Studentexamen. Ett reformförslag av år 1936 tillsatta sakkunniga, av Fr. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTEXAMEN
vederbörligen erkände och bad om förlåtelse
för. Icke heller under den följande tiden har
frågan varit uppe till handläggning.
Magistraten har synbarligen handlat helt på eget bevåg.
Matthias Iser blev således aldrig biskop i
Stockholm, och huvudstadens organisation som
självständigt stift kom icke att förverkligas.
Sin förtjänta befordran till stiftschef gick Iser
dock ej miste om, ty år 1711 blev han genom
Karl XII:s i Bender dagtecknade fullmakt
utnämnd till biskop över Västerås stift. O. W-n.
STUDENTEXAMEN.
ETT REFORMFÖRSLAG AV ÄR 1936
TILLSATTA SAKKUNNIGA.
I de akademiska konstitutionerna av år 1655
möta de första spåren av en inträdesprövning
till universitetet i form av förhör inför
filosofiska fakultetens dekanus, och i 1693 års
skolordning återfinner man bestämmelser om en
avgångsexamen vid läroverken såsom
förutsättning för rätt att avlägga studentexamen
vid universitetet. Över sättet för denna
inträdesprövnings anställande förspordes under
årens lopp många klagomål, och dessa ledde
till den år 1862 utfärdade stadgan angående
avgångsexamen, genom vilken studentexamen
vid universitetet avskaffades och ersattes med
en vid läroverken avlagd avgångsexamen,
snart allmänneligen och från år 1905 officiellt
kallad studentexamen. Sedan dess har denna
examen, i väsentliga delar oförändrad,
bibehållits som avslutning av läroverkskursen.
Tvivel har emellertid uppstått även om
denna examens lämplighet, och från olika håll
ha förslag framställts om dess avskaffande.
Härav har ecklesiastikministern, statsrådet A.
Engberg, föranletts att upptaga frågan om
studentexamens vara eller icke vara till
skärskådande. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallade han år 1936 sakkunniga för att
utreda frågan om studentexamen, särskilt frågan
om lämpligheten av och förutsättningarna för
dess avskaffande. Utredningsmän ha varit
chefen för Götaverken dr H. Hammar, rector
magnificus i Lund, professor M. P:n Nilsson,
statssekreteraren B. Näsgård, rektor S. E.
Ohlon och lektor I. Pauli. I december 1937
avlämnade de sakkunniga sitt betänkande
(Betänkande med utredning och förslag
angående studentexamen. Statens Offentliga
Utredningar 1937: 45).
De fastställa, att två huvudinvändningar
kunna göras mot den nuvarande anordningen
av studentexamen: den ena avser det
olämpliga sammanträngandet av slutprövningen, den
andra gäller det förhållandet, att hela
studentexamen faller, om abiturienten misslyckas i
två ämnen eller i vissa fall ett, och att denne
således måste prövas på nytt även i de ämnen,
där han redan blivit godkänd. En annan
anmärkning mot examen gäller dess olämpliga
inverkan på själva gången av studiearbetet,
och slutligen framhålles den sociala
övervärderingen av examen.
Antingen undervisningen vid läroverken
avslutas med en examen eller med utdelande
av ett avgångsbetyg eller eventuellt på annat
sätt, måste, påpeka de sakkunniga, vissa
allmänna krav uppfyllas av de vitsord
lärjungarna få. Vitsorden böra rättvist återge
de enskilda lärjungarnas kvalifikationer, de
böra ges enligt en likformig och enhetlig, för
alla läroverk gällande fordringsstandard, som
garanterar en tillfredsställande grad av
mognad och tillräckliga förkunskaper, och härtill
kommer önskemålet om förbindelse och
samverkan med de högre fortbildningsanstalterna.
Dessa krav kunna enligt de sakkunnigas
mening numera fyllas genom att i vidgad
utsträckning kontrollen av undervisningens
resultat lägges i skolans egna händer. Härför
fordras dock vissa garantier, vilka kunna vin-
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
